Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leufsta mälteri
Mältningen.
100
ligen av trä och långt ifrån övriga byggnader på grund av eldfaran.
På annat ställe i Akademiens Handlingar anföres härom t. ex.: »Man
har exempel på, at hos en Prästman i Västmanland, har hans kölna
3 gånger inom få år afbrunnit».
Byggnaden mäter 11,9X 13,2 meter i fyrkant samt 4,2 meter till
takfoten (bild sid. 97). Bottenvåningen av vackert slagna valv upp-
tages av de bägge under hela byggnaden gående göshusen, i vilka gö-
sarna från masugnen inlades i väntan på vidare bearbetning i den
bredvidliggande smedjan. På modellen och ritningen synes smedje-
härden utanför den egentliga byggnadskroppen. Härden finnes ej be-
varad till våra dagar liksom ej heller den med mälteribyggnaden tidi-
gare sammanbyggda smedjan, varav dock grundmurarna ännu kunna
skönjas.
För att kunna utnyttja kölnan, även när hammaren ej var i drift,
anlades en eldstad inne i byggnaden i motsatt ände på den å ritningen
med »k» betecknade galten. Denna är en centralt å kölnan liggande
genombruten kanal, genom vilken värmen och rökgaserna leddes från
härden till kölnan. Även eldstaden inne i mälteriet eldades med trä-
kol liksom smedjan. För att avskärma kölnan från det övriga mälte-
riet funnos »Gardiner af gröffsta väf omkring ugnen på de öpne
sidorne, hvilka under mältvändningen upphissas, men släppas ned,
när den är förrättad»:
Ingången till mälteriet på Leufsta leder över en trätrappa, som ej
finnes angiven på modellen eller ritningen. Till höger om dörren ligger
kölnan, till vänster det övriga mälteriet. Närmast till vänster befinna
sig stöpkaren (b på ritningen). Dessa utfördes ursprungligen av trä,
men avsikten var, att de skulle »muras af Klinckert med Cements-
bruk». Så blev emellertid ej fallet, men ett par gamla träkar finnas
bevarade till vår tid, sannolikt dock ej de ursprungliga. En pump
uppfordrade vattnet till stöpkaren från den närbelägna bruksdam-
men. Men pumpen är borta, blott fragment av ledningen finnes kvar
i ett av göshusen. En rännsten framför stöpkaren avledde vattnet vid
ombytena. Golvet i mälteriet är belagt med rödbrun »ärilsten», mä-
tande 26 X26 cm. och 7 cm. tjocka. Aril betyder ugnsbotten, och äril-
sten alltså bottensten i bakugnar. Även denna sten är tillverkad vid
ett tegelbruk hörande till Leufsta Bruk.
Mältningen tillgick enligt Wäsström på följande sätt. Ett stöpkar
fylldes till hälften med vatten, vari sedan tömdes 8 tunnor korn. Efter
ett dygn öppnades porten på karets framsida, och kornet skottades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
