Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leufsta mälteri
ut ien hög på mältgolvet intill stöpkaret. Nästa dag skyfflades
mältan, som det stöpta kornet nu kallas, längre ut i rummet, och så
fortsattes utmed väggarna under en 10 å 12 dygn, varunder kornet
började gro. Groningen avbröts därefter genom mältans torkning på
kölnan, vilken genomfördes på ett dygn. Kölnans yta mäter 4,7 5,3
meter och är sammansatt av handsmidda järnplåtar, 56 X72 cm.,
med uppifrån dornade hål av 3 mm. diameter och 15 mm. mellan
hålen.
Om torkningen säger Wäsström: »Hvad åter torkningen angår, är
därvid ej något vidare atiakt taga, än at den på ugnen och järn-
plåten lagde Mältan väl vändes, hvilket beqvämligen sker med en
därtil gjord Spade G, (se sid. 98), af en alns längre skaft än ugnens
bredd, på det sätt, at spad-bladet skjutes under Maltet, då spaden
sedermera vändes i händren, hvilket i början kan falla något tungt
för en ovan, men läres inom kårt tid». Bland de mot väggen upp-
ställda redskapen på bilden sid. 97, ser man längst till höger tvenne
dylika spadar, slitna av flitig användning. Tvenne rakor för att
skrapa ner det torra maltet från plåten ser man också samt en kratta,
som användes för att luckra upp de hopvuxna maltklumparna, innan
de vändes med spaden.
Maälteriet var i gång till 1916, då spannmålsregleringen under krigs-
tiden tvang till driftens nedläggande. Den siste mältaren på Leufsta,
Albert Kjettselberg, född 1879, vilken ärvde yrket efter sin far,
lever ännu på bruket som trädgårdsarbetare. Han har åtskilligt att
förtälja om arbetet i forna dar. Arbetssättet skiljde sig i så måtto från
det av Wäsström beskrivna, att stöptiden var 2 dygn och torkningen
på kölnan 12/3 dygn. Mältningen var ett strävsamt arbete. Så länge
torkningen pågick, kunde mältaren ej lämna mälteriet, och då det
torkades 3 mältor i veckan, kunde han alltså vistas i sitt hem endast
två nätter i veckan och söndagsdygnet. En viloplats var därför av-
balkad i ett hörn av mälterilokalen. Utrustningen bestod av en brits
utmed väggen och en kamin för att hålla kylan borta. För att ej
somna höll Kjettselberg en järnplåt i handen, när han sträckte ut sig
på britsen. Nickade han till, föll plåten med en skräll i stengolvet, och
det var slut med sömnen den gången.
Mältningen pågick under månaderna oktober—mars. I april brygg-
des ölet. Brygghuset, vilket också daterar sig från 1700-talet, är be-
läget ett stycke från mälteriet och är nu tvättstuga. Dr. Carl Sahlin
har på annat ställe i årsboken lämnat en livfull skildring av, hur
Torkningen.
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
