Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
Brevet är daterat Götebofg den 8. september 1875. Greve Levenhaupt var
vid denna tid chef för Wermbohls sulfatfabrik, och det torde ha varit menin-
gen att i denna fabrik införa elektrisk belysning.
Vad åsyftades med ett elektriskt ägg? Elektriska glödlampor kunna knappast
komma ifråga, ehuru sådana funnos, men ej förrän nära tio år därefter kommo
i bruk för fabriksbelysning. Elektriska bågljuslampor funnos av ett flertal ty-
per, som t. ex. Roberts, de Changys, Farmers, Foucaults, Duboscqs, Kosloffs
och Serrins m. fl. Men det pris som omnämnes i brevet, 28 kronor, är för lågt
för en båglampa, enär en dylik lampa även av enklaste konstruktion och ut-
seende torde betingat ett pris av omkring 100 kronor. Här i landet fanns i
slutet av 1870-talet blott ett fåtal båglampor i bruk. Det var i regel sågver-
ken, som till utomhusbelysniåg vid sina brädgårdar använde sig av detta be-
lysningssystem. Vid t. ex. Näs” sågverk i Dalarna fanns år 1878 en bågljusan-
läggning av Serrins system, varav en lampa är bevarad i museets samlingar.
Med detta korta meddelande i form av en fråga göres en hänvändelse till
årsbokens läsekrets för att om möjligt utröna vad som avsågs med ett »elek-
triskt ägg».
Tore Andersson.
Då Tekniska Museet år 1925 som deposition från Tekniska Högskolan er-
höll den från Christopher Polhems Laboratorium Mechanicum till vissa delar
härstammande modellsamlingen medföljde en stor samling ritningar. Dessa ha
under året uppordnats och katalogiserats.
Bland de mera intressanta ritningarna i denna samling utgöra de i slutet av
1700-talet utförda ritningarna till modeller av olika maskiner och anläggnin-
gar, vilka modeller ännu finnas bevarade i modellsamlingen. Av dessa må här
nämnas: tre ritningar till »Modell på Brobyggnaden emellan fasta landet och
Kiersö nära Kongl. Lust Slottet Drottningholm», utförda av P. Estenberg år
1791; ritning till »Modell på Spånskärnings machin till ask Fabrique»; ritning
till »Model på en Invention at såga Bottnar till askar»; samt »Ritning på en
Invention at såga Kugghjul uppfunnen af Herr Directeuren Norberg». Texten
på dessa ritningar överensstämmer i stort sett med texten på de etiketter, som
äro påsatta respektive modeller, och i ett par fall är dessutom det nummer som
modellen har i inventarieförteckningen över modellerna utsatt på ritningen.
I samlingen finnes även ett so-tal ritningar på s. k. »Mekaniska alfabetet»
visande olika maskinelement och deras sammansättning. Efter dylika ritningar
fingo eleverna vid Teknologiska Institutet under 1820—185$0-talen utföra mo-
deller som examensprov. Dessa elevarbeten finnas till ett antal av c:a 450 styc-
ken bevarade i modellsamlingen.
Den största delen av ritningssamlingen utgöres av under rs 860-talen
utförda ritningar på vattenhjul och vattenturbiner av olika konstruktioner,
samt dessutom ritningar på tegel- och andra ugnar, pappersmaskiner, hammar-
verk, uppfordringskranar m. m.
Sten Carlqvist.
K. T. H:s ritnings-
samling.
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
