Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
En ångmaskinsritning.
Industrihistoriska
minnesmärken.
106
På äldre tiders kopparstick eller förhandsskisser äro ej sällan många viktiga
detaljer felaktigt återgivna eller helt borttappade. Mera sällan påträffar man
verkliga linearritningar av vilka man får exakta uppgifter om den avbildade
maskinens dimensioner och skala.
Den på sid. 28 reproducerade ritningen är den äldsta bevarade ångmaskins-
ritningen i Tekniska Museets arkiv. Den är daterad oktober 1806 och utförd
av gruvingeniören Thomas Stawford vid Höganäs Stenkolsbolag.
Ritningen hänför sig till en ångmaskin, som av Höganäs Stenkolsbolag be-
ställdes från England år 1797 och stod färdig att tagas i bruk år 1799. Under
de därpå följande åren fram till år 1805 ombyggdes och förbättrades den tills
den fick det utförande, som framgår av ritningen. Cylinderdiametern var 28
tum och slagantalet 15 pr min. Den drev en pumpsats på 9’/; tums diameter
och 6 fots rest. Denna ångmaskin torde ha varit den tredje i ordningen i Sve-
rige. Den första uppsattes av Mårten Triewald vid Dannemora gruvor år 1728
och den andra vid Persbergs gruvor år 1761. Den senare, som befanns olämp-
lig i Persberg, köpte Höganäsbolaget av Jernkontoret år 1800 för att uppsättas
vid ett då nyöppnat schakt. Utvecklingen vid detta stenkolsfält tog en sådan
fart att under de följande åren ett flertal maskiner anskaffades från England.
Är 1804 kom Samuel Owen till Stockholm och uppsatte då till att börja med en
ångmaskin på Lidingön nära Stockholm, varefter följde ett flertal anläggnin-
gar över hela Sverige bl. a. i Dannemora och Stockholm samt senare även i
Höganäs.
Ett ganska stort antal ångmaskiner voro sålunda i drift redan under det för-
sta decenniet av 1800-talet, och av dessa finnes endast nämnda ritning be-
varad enligt vad hittills gjorda efterforskningar givit till resultat, varför mu-
seet vädjar till alla intresserade att lämna upplysningar om några liknande ti-
digare eller samtida ångmaskinsritningar finnas bevarade i privat ägo, så att no-
teringar därom kunna göras i museets arkiv och på så sätt vid behov komma
forskningen till godo.
Erik Landberg.
Vid Häfla Ovre bruk i Skedevi sn., Östergötland, finnes en väl bevarad
hammarsmedja innehållande förutom den enda i landet kända tyskhärden en
vattendriven hammare av 1700-tals typ samt en lancashirehärd med tillhörande
hammare av en konstruktion från 1840-talet. Med välvilligt medgivande från
Häfla Bruks A.-B. har denna smedja inregistrerats som industrihistoriskt min-
nesmärke varjämte genom bolagsledningens försorg en restaurering företagits.
I samband med en av Föreningen Tekniska Museet anordnad utfärd den 17.
juni 1934 uppsattes å smedjebyggnaden en av Smedjebackens Valsverks A.-B.
gjuten minnestavla erinrande om att på smedjans plats arbetet pågått från 1682
till 1924. Föreningens ordförande Landshövding Sven Libeck och Lands-
hövdingen i Östergötlands län Karl Tiselius voro närvarande och berörde i
korta anföranden bergshanteringens historia i Östergötlands norra bergslag.
Vid tillfället riktades ett särskilt tack till Häfla Bruks A.-B:s mångårige dispo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
