Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gijutjärnshällar
Häll från år 1594.
70
Kunst und Hantverk, Wien 1914, och Antoine Hirsch i Lart des
plaques de fourneau et de cheminée, Luxembourg 1929.
Om gjutjärn 1 norden under 1400-talet vet man praktiskt taget
ingenting, om sådant från det följande århundradet något mer, även
om det hittills publicerade ej kan anses vara så särdeles mycket. Någ-
ra källuppgifter meddelas i mina »Ungshällar av 1500-talstyp i skan-
dinaviska museer», Rig 1928, och i »Primitiv järnhantering», Rig
1932. Dessa skola icke upprepas här.
Bevarade artefakter, gjutna i Norden under 1500-talet, äro ytterst
sällsynta. Jörgen Olrik i hans år 1912 utgivna avhandling »Danske
jernovne fra tiden 1550—1800» hänför sålunda endast ett par ugns-
hällar till den inhemska produktionen. Dessa hällar äro dekorerade
med danska vapensköldar, och en av dem har även en dansk inskrift
(även avbildad i Rig 1928, sid. 33, fig. 8 gavelhällen), men det mesta
av den presumerade produktionen har icke bevarats. Med hänsyn
till de platser, där dessa danska vapenhällar tillvaratagits, böra de
snarast ha gjutits någonstädes på Jylland eller i Holstein. Vad be-
träffar Sverige och Norge torde ingen i dessa länder tillverkad gjut-
järnshäll hittills ha blivit påvisad.
Under sådana omständigheter torde det vara av ett visst intresse
att fästa uppmärksamheten på en fondbhäll till öppen spis, som för-
varas i Rijksmuseum i Amsterdam. Såsom av bilden, sid. 73, framgår
är den en stående, upptill avrundad rektangel. Hela ytan är begrän-
sad av en låg uppstående kant. Hällen prydes av en bild av Gustaf
Vasas yngste son, hertig Carl av Södermanland. Under hans bild ser
man hans hertigdömes vapensköld och längs hällens övre rand en
icke fullt läslig inskrift. Där kan man dock utläsa en del såsom hans
valspråk: »deus solatium meum» och årtalet 1594. Vapenskölden
överensstämmer i det stora hela med andra dylika för hertigdömet, t.
ex. med vapnet på porttornet i Nyköpings hus, hans residens, och
med de vapen, som pryda hans stamträd från år 1598 och hans av
hans hovkopparstickare, den i Nyköping en tid bosatte Hieronymus
Näiätzel stuckna porträtt, tryckt bland annat som försättsplansch i
Sörmlandsboken. Man bör dock kanske anmärka, att det mellan de
korslagda pilarna i Närkes vapen på hällen finnas stjärnor, medan
det på de ovannämnda vapenbilderna finnas rosor, vilka rosor fort-
"farande finnas kvar i nämnda landskaps vapensköld. Härvid torde
man dock icke behöva fästa sig så mycket, ty det är icke enastående,
att en formskärare slarvat med heraldiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
