Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gijutjärnshällar
En häll med detta utseende måste självfallet ha blivit framställd
inom hertigdömet. Hertigen var säkerligen ingen så av samtiden känd
personlighet, att ett utländskt järnbruk skulle på spekulation ha fö-
retagit sig att pryda sina hällar med hans porträtt och hans hertig-
dömes vapenbild. Någon marknad för dylika fondhällar fanns icke
heller i Sverige, där man veterligen aldrig använt sådana. Ej heller
kan man väl tänka sig hertigen själv som beställare, ty varför skulle
han ha beställt en häll, för vilken han enligt svensk sed icke kan ha
haft någon användning. Ej heller har den som sagt bevarats i Sverige
utan i Amsterdam i en omgivning, där sådana hällar förekommit
i varje hus. Dit kunde man därför med hopp om försäljning exporte-
ra dylika hällar.
Inom hertig Carls hertigdöme fanns det på hans tid emellertid S:t Ann& masugn.
flera bruk, där man redan då varit kapabel att gjuta sådana fond-
hällar. Exempelvis omtalar Gustaf Ekman i sin bok om Storforsver-
ken ett sådant vid Asphyttan .Man kan även hänvisa till Äkers bruk
nära Strängnäs, därifrån man under 1580-talet levererade ammuni-
tion för kanoner och även andra gjutjärnsprodukter. Framför dessa
bruk skulle jag dock vilja framhålla som den sannolika tillverknings-
orten för denna fondhäll en masugn i hertig Carls egen residensstad
Nyköping, S:t Anne masugn, anlagd just det år — 1594, som återfin-
nes på hällen. I trakten av Nyköping fanns en bergslag med gamla
anor, österut gruvorna vid -Svärta och västerut Tunabergs bergslag
med Näfveqvarn. Vid fallen i ån i och ovanför Nyköping hade hertig
Carl till sitt husbehov och rikets nytta anlagt flera industriella an-
läggningar, ofta under ledning av utifrån inkallade fackmän. Där
hade sålunda vuxit upp hammarsmedja, spiksmedja, valsverk, mas-
ugn m. m.
Ur lektor K. G. Grandinsons omfattande excerptsamlingar, för
vars utnyttjande jag ber att till honom få framföra mitt hjärtliga
tack, kunna många upplysningar om dessa industrier hämtas. Om
S:t Anne masugns första arbetsår torde följande för vårt ämne vara
av stort intresse.
I september år 1594 menar Petter byggmästare, att masugnens hjul
och remmar skola bli färdiga inom några dagar; den sjätte oktober
var hjulet emellertid ännu icke färdigt, så att blåsningen ej skulle
kunna börja förrän om några dagar. Masmästaren Måns Andersson
hade dock redan anlänt till staden. Mellan den 15 och 30 oktober var
masugnen i bruk, och under denna tid »brändes» 144 tunnor malm
/1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
