Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ångtekniken efter James Watt
118
Qin man söker bilda sig en uppfattning om ångteknikens olika ut-
vecklingsfaser under de snart 120 år som förflutit sedan Watts död,
så synes mig att man kan urskilja i huvudsak två stora skeden. Un-
der det första skedet, som sträckte sig över större delen av 1800-talet,
riktades ansträngningarna på säkerställandet av ångmaskinens och
ångpannans driftsäkerhet, men kanske framför allt på höjandet av
ånganläggningens värmeekonomi. Tillverkningskostnaden kom i
andra rummet och hade ej heller samma betydelse vid sidan av den
betydande bränslekostnaden. Under detta långa skede var ångma-
skinen en ganska suverän motor, utan någon egentlig konkurrens från
andra motorer.
Under det senare skedet åter, d. v. s. från omkring 1890-talet fram
tills nu, har aspekten i så måtto förändrats, som det numera gäller
ånganläggningens totalekonomi, d. v. s. huru många öre en hkh eller
en kWh kostar, om man i denna siffra inräknar samtliga fasta och
rörliga kostnader. Gränsen mellan dessa båda skeden kan i stort sett
förläggas vid tidpunkten för den elektriska högspänningsteknikens be-
gynnande revolution på kraftöverföringens område och förbrännings-
motorns framträdande i storindustriell skala. I vattenturbinen och
dieselmotorn fick ångmotorn då två utomordentligt välrustade med-
tävlare, vilka i en hel mängd fall visade sig ekonomiskt gynnsammare
än ångmotorn. Det var således nu slut med dennes envälde som kraft-
generator.
När James Watt gick bort, var ångmaskinens termiska verknings-
grad 2—3 ?/o, d. v. s. den förbrukade bortåt 10 gånger så mycket
bränsle per hästkrafttimme eller kWh som en modern ångkraftan-
läggning. Orsakerna till denna låga verkningsgrad voro många: lågt
admissionstryck, vanligen föga över 1 ata, dåligt vakuum, ingen över-
hettning, stor cylinderkondensation, ofullkomliga tillverkningsmetö-
der. Oaktat termodynamikens lagar ej voro utforskade i början av
1800-talet, hade man redan då fullt klart för sig att åtskilligt stode
att vinna genom att stegra ångtrycket. Dessa tendenser mot högre
tryck funnos således redan under Watts livstid, men bekämpades
energiskt av honom. Watts inställning dikterades ej enbart av den
gamle mannens konservatism, utan var välmotiverad av tillverknings-
teknikens låga ståndpunkt. Detta gällde särskilt ångpannan, som till-
verkades av kopparplåtar, små smidda järnplåtar — valsad plåt fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
