Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.
Ångtekniken efter James Watt
det, tänkte man sig avbryta expansionen i ångcylindern vid 0,3 —0,$5
ata, d. v. s. vid 70—80” C temperatur, och med avloppsångans vär-
meinnehåll genera ånga av annat ämne med gynnsammare egenska-
per vid låga tryck, vilken ånga då skulle expandera till kondensor-
trycket i en annan cylinder. Sådana ämnen voro t. ex. svavelsyrlighet,
eter, ammoniak.
Dessa tankelinjer omsattes experimentellt redan på 1840-talet med
eterånga, men nedlades snart, oaktat försöken utvisade en betydande
bränslebesparing. Eterångan visade sig vara alltför eldfarlig.
Intresset för den binära processen hölls likväl i fortsättningen i viss
mån vid liv, trots att ångmaskinen successivt utvecklades mot högre
värmeekonomi genom stegrat tryck, trippelexpansion, hög överhett-
ning och ventilreglering. I början av 1890-talet togo dessa funderingar
fast form i och med den s. k. »kallångmaskinens» införande i några
tyska anläggningar. Kallångmaskinen bestod av en vattenångcylinder
och en cylinder för svavelsyrlighetsånga. Dess termiska verkningsgrad
visade sig vara avsevärt högre än den normala ångmaskinens. Intres-
set för den nya processen slocknade emellertid hastigt i början av
1900-talet i och med ångturbinens framträdande i storindustriell skala.
Man kan anse 1880- och 1890-talen såsom kritiska för ångtekniken.
Ängmaskinen hade då nått en ganska hög grad av konstruktiv full-
ändning och tillverkades i betydande enheter, bland annat för atlan-
terångare, vilka i antal och storlek växte för varje år. Ängpannans
utveckling kunde visserligen ej mäta sig med ångmaskinens, men vat-
tenrörpannan började långsamt vinna terräng. Värmeekonomien var
emellertid fortfarande ganska dålig och man såg inga utvägar att nå
mycket längre.
Samtidigt började förbränningsmotorn, som genom de banbrytande
arbetena på gasmaskinområdet gjort sitt inträde redan på 1860-talet,
att genom sin högre värmeekonomi vinna allt starkare insteg i in-
dustrien och i viss mån undantränga ångmaskinen. Det var under så-
dana förhållanden ej underligt att en ganska stark pessimism började
tränga fram och många vetenskapsmän och ingenjörer förlorade tron
på ångteknikens framtid.
Ett uttryck härför var det anförande, som sir Frederick Bramwell
höll år 1881 i British Association. Han förutsade i detta anförande att
ångmotorn inom $50 år därefter skulle ha spelat ut sin roll och att den
vid den tidpunkten, d. v. s. 1931, uteslutande skulle finnas till i de
tekniska museerna. 121
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
