Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ångtekniken efter James Watt
122
Det kan vara av kuriositetsintresse att i förbigående nämna att
samme sir Frederick år 1903 — trots att ångturbinen då började visa
lejonklon — oförsiktigt nog donerade en summa pengar till honorar
för den föreläsning, som skulle hållas år 1931 och ägnas minnet av
den då avdöda ångtekniken. Denna föreläsning hölls även den 25.
september 1931 av sir Alfred Ewing och utgjorde samtidigt dennes
presidentadress vid ett sammanträde i British Association i samband
med Faraday-jubileet. Jag behöver kanske här ej framhålla att sir
Alfred kunde konstatera, ej blott att ångtekniken fortfarande levde,
utan även att den var vid starkare livskraft än någonsin tillförne.
Vilka voro nu de faktorer, som gåvo ångtekniken en så stark upp-
ryckning, att den kunde hålla sig levande och göra de stora insatser,
som den gjort under detta århundrade. Det är uppenbart att dessa
faktorer måste ha varit många och vägande, när man vet vilken
glänsande utveckling dieselmotorn genomgått, alltifrån dess första
framträdande i början av 1890-talet och tills nu, liksom även när man
tager del av bensinmotorns väldiga utbredning. Jag skall söka fram-
hålla några synpunkter.
Vid århundradeskiftet var värmeverkningsgraden vid en förstklas-
sig större ånganläggning c:a 12 9/o, nu är den 24 å 28 ?/o, räknat från
bränsle till axeleffekt. Samtidigt härmed ha enhetsstorlekarna ofant-
ligt ökats och utrymmesbehovet och kostnaden successivt minskats
per kW räknat. Det var den elektriska högspänningstekniken som
gav upptakten till denna revolution på området, och det var ång-
turbinen samt senare den moderna ångpannan förbehållet att lösa
de uppgifter som ställdes av denna nya teknik.
Ängturbinen höjde värmeverkningsgraden genom sin förmåga att
utnyttja högsta tryck, högsta temperatur, högsta vakuum, genom
ångavtappning och mellanöverhettning: Ängturbinen visade sig även
idealisk för direktkoppling till elektriska generatorer och kunde till-
verkas för nästan obegränsade effekter. Ängturbinens tillverknings-
kostnad, vikt och utrymmesbehov visade sig vid stora aggregat vara
endast en bråkdel av ångmaskinens. Man måste begrunda de s. k. till-
fälligheternas spel, när man konstaterar att ångturbinen stod färdig
att rycka in vid den tidpunkt då den som bäst behövdes.
Ängturbinproblemets praktiska lösning hade länge hägrat för upp-
finnare och konstruktörer. Såsom leksak eller maskin utan någon nyt-
tig kraftalstring är den känd redan i forntiden. En hel mängd kon-
struktioner sågo dagen särskilt under 1800-talet, men tiden var ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
