Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ångtekniken efter James Watt
förts. Ytterligare ha förslag framkommit att använda olika saltlös-
ningar, men dessa uppslag ha ej kommit över experimentstadiet.
Det arbetas lika intensivt på förbränningsmotorns utveckling, bl.
a. på det svårlösta gasturbinproblemet, där ett svenskt uppslag kanske
så småningom arbetar sig fram.
Jag framhöll i det föregående att man alltid bör räkna med total-
kostnaden per kWh och ej enbart på bränslekostnaden. En utredning
härav visar, att med nuvarande relativt höga värmeverkningsgrad
får en ytterligare höjning av denna verkningsgrad ekonomisk bety-
delse endast under den förutsättningen, att anläggningskostnaden
ej ökas väsentligt, och denna tillåtna ökning i anläggningskostnad
måste vara så mycket mindre, ju mindre belastningsfaktorn är. I och
med ångkraftanläggningens stigande värmeverkningsgrad och sjun-
kande anläggningskostnad har därför den ekonomiska betydelsen av
en ytterligare stegring av denna verkningsgrad alltmera reducerats.
Värmeverkningsgraden har i viss mån trätt i bakgrunden och ränta
och amortering å anläggningskostnaden trätt i förgrunden. Detta gäl-
ler naturligtvis ej enbart ångmotorer utan samtliga värmemotorer.
Några belägg på ångteknikens allt fortfarande dominerande ställ-
ning må här anföras. I all världens fasta kraftstationer genereras för
närvarande i storleksordningen 300. 109 kWh/år och av denna väl-
diga energimängd är mer än hälften ångenergi och bortåt hälften
vattenenergi. Enbart i U. S. A. genereras 120. 10? kWh/år varav
75 9/o ångenergi. Största ångkraftcentralen c:a 800.000 kW.
Enligt Lloyds register 1934/5 äro av världens 63,7 millioner ton
handelsfartyg c:a 52,4 millioner ångdrivna och 11,3 millioner diesel-
motordrivna. Av 752.000 ton nybyggda 1934/5 äro 552.000 ton
dieselmotordrivna och 200.000 ton ångdrivna. I Sverige 98 9/0 diesel,
exkl. krigsfartyg.
Jag har med ovanstående trott mig kunna konstatera, att ångmotor-
tekniken alltjämt intager en stark ställning i vårt industriella och
ekonomiska liv. Huruvida den skall kunna hålla denna ställning även
i framtiden, därom veta vi intet och jag avhåller mig från att spå.
Hur framtiden än må gestalta sig bör mänskligheten känna tacksam-
het mot vad den mottagit genom ångteknikens insatser under mer
än 150 år och med tanke härpå låta tankarna med vördnad gå till-
baka till stormannen James Watt, som så kraftigt röjde väg på det
området. . 127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
