Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ångtekniken efter James Watt
126
en stigande procent dieselmotordrivna fartyg. Emellertid synes ång-
motorn ej på något sätt vilja ge upp striden. Den fullkomnas konti-
nuerligt, utrymmesbehovet minskas och jag vågar ej profetera om de
kommande årens statistik på detta område.
Ju större fartyg det är fråga om, desto tyngre väga ångturbinens
fördelar, och kommer man över en viss ehuru visserligen ganska be-
tydande effekt är ånganläggningen given. De flesta stora atlanter-
ångare ha som bekant ångturbindrift med oljeeldade pannor, och vi
veta att det finnes dylika fartyg, vilka inom skeppssidorna rymma en
ångkraftanläggning av Värtaverkets effekt. Av samma orsak äro de
flesta krigsfartyg utrustade med ångturbinmaskineri.
Oaktat ångtekniken under 1900-talets tre och ett halvt årtionde
stått under en stark, ofta rent av stormig utveckling, få vi därav på
intet sätt draga den slutsatsen, att den nått sin toppunkt. Det arbetas
intensivt på olika områden av ångtekniken, särskilt på minskandet
av ånganläggningens utrymmesbehov och sänkandet av dess anlägg-
ningskostnader.
Det arbetas även ihärdigt på höjning av den termiska verknings-
graden. Ängtryckets och ångtemperaturens stegvisa ökning, i undan-
tagsfall över 100 at, resp. över 500” C, äro utslag härav. Nya binära
processer ha även tagits upp. Den som härvid till viss grad slagit ige-
nom är kombinationen av kvicksilver och vattenånga. I motsats mot
tidigare kombinationer av olika medier inkopplas kvicksilverångan
på högtemperaturområdet och vattenångan på lågtemperaturområ-
det. Jag hinner här ej gå in på motiveringar och detaljer, utan vill
endast nämna att denna kombination, som tagits upp av Emmet vid
General El., vunnit en ganska stor tillämpning i U. S. A., och visat
sig kunna höja den termiska verkningsgraden från bränsle till axel-
effekt till c:a 40 9/0, således till ungefär samma värde som dieselmo-
torns. Kombinationen har helt naturligt den vanliga ånganläggningens
fördel att kunna använda varje slag av bränsle. Den tynges å andra si-
dan av en rätt hög anläggningskostnad. Systemet är därför konkur-
renskraftigt, endast där belastningsfaktorn är hög, och de anläggnin-
gar i U.S. A., vilka använda detta system, äro ock bottenbelastnings-
verk. I Europa finnes ännu ingen dylik anläggning.
Förslag ha även framkommit att använda andra tillsatsångor än
kvicksilver, bl. a. difenyloxid, som är billigare än kvicksilver och ej
giftig. Någon sådan anläggning har dock mig veterligen ännu ej ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
