Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oresundstunnel
50
fädernegården, säteriet Hulevik vid Äsnen i Värendsbygden, impulsen
att syssla med problemet.
I januari 1909 eller vid 70 års ålder var han färdig med ett tekniskt
principförslag, som framlades i Järnbanebladet (häfte 6). Förslaget
upptog 2 alternativ, av vilka Malmö—Köpenhamn föredrogs fram-
för Hälsingborg— Helsingör.
I det förstnämnda har man nämligen att räkna med förekomsten
av tät kalkskiffer, medan det senare sannolikt erbjuder sköra sten-
kolsformationer. I Malmöförslaget behöva tunnlarna ej heller ned-
föras djupare än 27 m under vattenytan, medan Hälsingborgslinjen
sänker sig 50 m därunder. Lutningarna bliva därför gynnsammare i
det förra fallet.
Längduppgifterna ställa sig sålunda (km): från Malmö, tunnel 16,
total 36; från Hälsingborg, tunnel 9, total 12.
Trots större längd i Malmöförslaget var Qvistgaard övertygad om
dess företräden både i ekonomiskt och andra avseenden. Bland annat
framhöll han den inkomst, som kunde påräknas av kalkstensförsälj-
ningen. Tidsvinsten i den dubbelspåriga tunneln med eldrift i jäm-
förelse med ångfärjetrafik beräknades till 1 timme och 36 minuter.
Det förefaller som om Qvistgaard låtit utdela särtryck till tidningar
och riksdagsmän.
Den svenska pressen ställde sig välvillig till förslaget och ansåg, att
frågan icke »fick dö en gång till». Tidningarna voro sålunda över-
tygade om möjligheterna av förslagets förverkligande ur teknisk men
dess svaghet ur finansiell synpunkt, närmast med tanke på den snara
tillkomsten av ångfärjeförbindelsen Trälleborg—Sassnitz. Vidare an-
såg man förslaget ej komma till sin rätt utan fasta förbindelser mellan
de danska öarna, d. v. s. tunnel under Stora Bält och bro över Lilla
Bält. Även försvaret av tunnelmynningarna i händelse av krig ingav
bekymmer. Teknisk Tidskrift fortsatte sin Törnrosasömn utan den
minsta lilla notis.
De danska facktidskrifterna och tidningarna, vilka alltid ägnat
Oresundsproblemen stor uppmärksamhet, voro däremot helt naturligt
ivriga för saken. Ja, de blevo riktigt lyriska i sina uttalanden. Eller
vad sägs om detta prov: »Trafikudviklingen vil selvfelgelig blive
enorm og naar denne Tunnel engang suppleres med Tunnel over Sto-
rebelt og Bro over Lillebelt, vil Byer som Narvik og Luleå i ultima
Thule komme i direkte Sporforbindelse med hele Europa. Det er
Fremtidsmusik, men Tonerne af den klinger nermere og nermere.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
