Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oresundstunnel
land, att jämföra sin undervattensbro med det stora broförslag över
Engelska kanalen, som beräknades bliva en god affär trots den oer-
hörda anläggningskostnaden om 1.000 mill. kr. eller i nutida valuta
c:a 2.700 mill. kr. Utgående från nationalekonomiska beräkningar
kom han till den slutsatsen, att de nordiska folken med ekonomisk
fördel skulle kunna lägga ut 140 mill. kr. eller 380 mill. kr. nutilldags
på förbindelser i Öresund. Det av stort fosterländsk patos präglade
förslaget synes hava utdelats i broschyr, men satte föga spår. Vi be-
funno ju oss också i en period av mindervärdeskänslor med utpräglad
misstro mot landsmän.
Det dröjde nära ett kvartsekel, innan tanken på en tunnelbana
ånyo togs upp, denna gång av en hemmasvensk ingeniör, den siste
mariebergaren i väg- och vattenbyggnadskåren, f. d. kapten Albrecht
Johan Qvistgaard.?)
Hans danske nästan jämnårige anförvant, landsinspektören, in-
geniör Heinrich Ohrt?) i Köpenhamn hade nämligen i »Tidskrift
for industri» 1908 framlagt förslag om järnvägstunnel under Stora
Bält och bro över Lilla Bält (refererat i Tekn. Tidskrift vv 1908
h. 3), ett spörsmål, som sysselsatt danskarna sedan 1858, från vilken
tidpunkt det ena förslaget efter det andra sett dagen. Detta gav Qvist-
gaard, som dragit sig tillbaka från aktiv ingeniörsverksamhet till
3) Albrecht Johan Carl Agathon Fredrik Qvistgaard föddes i Vällinge i Skåne 1839,
examinerades från skeppsbyggeinstitutet i Karlskrona 1863 och avlade civilingenjörs-
examen vid krigshögskolan i Marieberg 1869. Q. var anställd vid statens järnvägs-
byggnader 1863—65, 69—71. Under år 1868 var Q. konstruktör vid mekanisk verk-
stad, stationsingenjör vid Karlshamn —Vislanda, Vislanda—Bolmens och Lund—Träl-
leborgs järnvägsbyggnader 1872—77. E. o. biträdande ingenjör i södra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet 1877—1900. Arbetschef vid hamnbyggnader i Karlshamn
1878—384. Verkställande direktör för träindustri 1880—1908. Konsulterande ingen-
jör vid Hanö och Grankullavikens hamnbyggnader, upprättat förslag till väg- och
vattenbyggnader och varit sakkunnig i vattenmål hos häradsrätter. Innehade lant-
egendomen Hulevik sedan 1873. Avled 1922.
4) Heinrich Emil Ohrt föddes på Jylland 1839. Han fick sin utbildning i Köpenhamn
dels till ingenjör vid den Polytekniske Lzreanstalt, dels till landinspektör (lantmätare)
vid Landbohejskolan. Hans verksamhet omfattade huvudsakligen järnvägsbyggande
med början vid de sjellandske jernbaner. På 1860-talet innehade O. en ledande ställ-
ning vid byggandet av den Ostjyske Lengdebane, varpå följde några års verksamhet
som landinspektör i Vejle. 1874—78 finna vi honom som överingenjör vid byggandet
av de lollandske jernbaner och sedan följer en 30-årig ingenjörs- och lantmäteriverk-
samhet med kvarter i Köpenhamn. O. företog flera utländska studieresor och utövade
teknisk-litterär verksamhet. Vid sekelskiftet utarbetade han förslag till tunnel under
St. Bält och sedermera kom samarbetet med Qvistgaard rörande Oresundstunneln, som
upptog hans tankar intill döden 1920.
4
1909 års förslag.
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
