Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjutjärnshällar
Vapenhällar.
78
ugnar av lergods i de svenska hemmen. I Vasatidens Danmark voro
järnugnarna däremot högt skattade hos alla samhällsklasser. Under
det man från Sverige endast har en och annan notis om förekomsten
av järnugnar, flöda sådana från danskt område. Så gott som inga
hällar ha bevarats från det dåvarande Sverige, utan de flesta har
bevarats i Danmark och Skåne.
En mängd hällar äro fortfarande dekorerade med bibliska scener,
således med sådana motiv, som älskades högst av I1500-talets män-
niskor, men dessa kunna tack vare årtal från 1600-talet hänföras
till detta århundrades produktion. Av dessa äro många säkerligen
också gjutna i Norden. I det ovan omtalade inventariet från Huseby
bruk möter man sådana namn på formarna som »fem fåvitska jung-
frur», »skapelsen», »bebådelsen», »vattubrunnen» m. fl. Vad Mälar-
dalen beträffar äro bevarade hällar mycket tunnsådda, liksom notiser
om järnugnars förekomst. Det är egentligen endast några av rikets
stormän, som i sina under drottning Kristinas tid uppförda hus infört
dylika. Flera av dessa voro också ägare av järnbruk, där hällarna
således kunde gjutas. En ugnshäll med Carl Carlsson Gyllenhielms
alliansvapen är sålunda funnen i hans hus i staden mellan broarna
i Stockholm. På fältherren Lennart Torstenssons slott i Ulvsunda i
Bromma har man funnit så många rester efter järnkakelugnar, att
man torde kunna påstå, att slottet varit försett med sådana. Ugns-
hällarna därstädes, som bära Torstenssons och hans gemåls vapen,
äro större än övriga här i landet kända ugnshällar. De ha gjutits på
1640-talet, var vet man icke. Trots monopolet torde väl en bruksägare
ha kunnat gjuta sådana för egen räkning på sitt eget bruk.
De senast omnämnda ugnshällarna buro ägarnas vapensköldar.
En annan grupp sådana bära det svenska riksvapnet omgivet av olika
ornament. Vi känna flera olika typer, Carl Sahlin har i en avhand-
ling om Huseby (Rig 1932) avbildat tvenne hällar ur Nordiska
Museets samlingar. Hans fig. 2 är en sådan. Denna häll är på tradi-
tionellt sätt delad i tvenne rektangulära fält. I det övre större fältet
finnes en kartusch med tre kronor, som väl får anses vara ett riks-
vapen, under öppen krona. Sköldhållare äro ett lejon och ett djur
med hästhuvud och fiskstjärt. I det nedre mindre fältet framställes
endast en elefant. I det övre fältet har emellertid bruket även satt
in sitt namn: Älshult. Som ovan redan omtalats tillhörde detta bruk
på 1640-talet fru De Besche, vilken enligt inventariet från Huseby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
