Gjutjärnshällar från år 1642 bland annat ägde del i en form med Sveriges vapen att gjuta ugnshällar efter. Den andra hos Sahlin avbildade hällen med Sveriges riksvapen är en ovanligt stor häll, som liksom den föregående på 1500-talsvis är delad i två fält. I det nedre fältet finnas fyra krigare, i s. k. ro- merska dräkter framställda figurer, som i olika kombinationer ofta återkomma under 1500-talet. I detta fält finnes jämväl hällarnas sannolika gjutningsår angivet, nämligen årtalet 1638. I det större övre fältet intages centrum av en hjärtformig fyrdelad sköld med det svenska riksvapnet under sluten kunglig krona. Hjärtvapnet har en vase. På var sin sida om skölden står en kvinnofigur i antik dräkt. I övrigt är fältet fyllt med olika slags ornament. Bland dessa finnas bokstäverna: GU AD SR, vilka säkerligen skola tolkas: Gustavus Adolfus Suecie Rex. Nedtill begränsas fältet av sentensen: manus dei pugnat pro patria. Sammanfatta vi det hela så finna vi, att det är några 1500-talsfigurer, vilka några år efter Gus- tav II Adolfs död år 1638 kombinerats med ett rikt dekorerat fält, som redan utförts under denna konungs regeringstid. Den monumen- tala hällen är sålunda tillkommen utan att gjutaren brytt sig om att tänka efter, vilka formar han sammanfört. Årtalet, då han utförde gjutningen har han likväl satt dit. Så har det gått till vid de gamla bruken icke en utan många gånger. Helt nyligen har till Nordiska Museet, inv. 199243, förvärvats ett par identiska ugnshällar med det svenska riksvapnet, vilka dock äro av helt annat utseende än övriga kända framställningar av detta va- pen på ugnshällar. Förmodligen äro de äldre. Dessa båda hällar äro ovanligt höga och smala för att vara långsideshällar, vilket de dock se ut att vara. Skölden är fyrdelad, kartuschartad, och hjärtvapnet i mitten har en vase. En kraftig sluten krona kröner skölden. I övrigt dekoreras det övre fältet av en feston. I det smala nedre fältet har man endast haft plats för några ornament och ett par frukter. Häl- larnas dekoration är enklare och kraftigare än den man vanligen får se och till hela sin uppläggning utpräglat svensk. Till Gustav II Adolfs tid hör också ett antal fondhällar till öppna spisar, vilka sannolikt i stor utsträckning äro gjutna i Sverige, men eftersom de icke ingått i de svenska kulturbehoven ha de icke, på något undantag när, bevarats till våra dagar i Sverige, utan väsent- ligen i sådana länder, där de sedan århundraden fyllt ett praktiskt behov. Ett enstaka exemplar (sid. 81), finnes i Nordiska Museet, dit 72