Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjutjärnshällar
36
år sedan avlade ett besök därstädes. Av fotografier att döma äro
denna ugns portikhällar gjutna efter samma modell som den nedre
portikens hällar i den på Storbrohyttan befintliga ugnen. Ransäters-
ugnens gavelhäll med signaturen överensstämmer så nära som möj-
ligt med hällen med eldstadsöppningen på Storbrohyttans ugn. Jag
har dessutom en notis om att ett annat exemplar av Geijersgårdens
ugn omkring 1900 fanns på gården Waage i Gudbrandsdalen. Några
flera ugnar av Rämshyttans produktion äro för närvarande icke mig
bekanta. Om det således icke är så många ugnar kvar, så kan man
säkerligen därav draga den slutsatsen, att produktionen heller aldrig
varit så omfattande. Många formar har man icke haft behov av, men
formskäraren har av hans produktion att döma varit en duktig karl
1 sitt yrke.
Järnugnar liksom järnkakelugnar i två eller flera etager äro kända
åtminstone från slutet av 1400-talet. Många sådana äro tillvaratagna
och inflyttade till åtskilliga museer i Tyskland och angränsande län-
der. Dessa ugnars form och utseende har under århundradenas lopp
givetvis växlat ofantligt, men inga av dessa äldre ugnar visa någon
typologisk frändskap med de nordiska etageugnarna.
En viss principiell likhet med de nordiska etageugnarna framträder
först, sedan man i Nordtyskland börjat framställa »Stäcköfen». Dessa
ugnars former äro mycket växlande, men i dem ingå alltid vissa par-
tier, som efter tackjärnsgjutningsmönster blockgjutits av lera. Under
1700-talets lopp bli dessa »Stäcköfen» allt vanligare i Tyskland, sär-
skilt i kakelfabriker i omgivningarna kring de stora hansestäderna,
såsom Hamburg och Libeck. Där har man lagt sig vinn om produk-
tionen av sådana. Ugnstypen, bestående av en kubisk plint av järn-
hällar eller bladkakel och ovanpå denna en portikliknande överdel,
förefaller vara samma andas barn som de nordiska etageugnarna.
Emellertid torde det ännu vara oklart, i vilket material denna ugns-
typ först skapats. Den kronologiska frågan mellan dem är nämligen
långt ifrån utredd. Den äldsta kända nordiska etageugnen, daterad
år 1729, från obekant järnbruk, men med konung Fredrik IV:s
och Anna Sophies monogram torde vara minst lika gammal om ej
äldre än de nordtyska hittills kända kakel- eller järnkakelugnarna
med portikliknande överbyggnad.
Etageugnen från 1729, som förvaras i Dansk Folkemuseum, är
konstruktivt fullt utarbetad och yngre ugnar av detta slag avvika
icke 1 detta hänseende från denna. Det är emellertid svårt att skaffa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
