Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjutjärnshällar
sig en uppfattning av omfattningen av dylika ugnars tillverkning
på denna tid, ty det dröjer omkring tjugo år, innan andra daterade
exemplar av denna ugnstyp bevarats till våra dagar. Ett av dessa
har sannolikt sedan tillverkningsåret 1747 tjänstgjort som eldstad
i Prindsens Palais i Köpenhamn, där sedan det danska Nationalmuseet
blev inrymt, tills museet en vacker dag förvandlade densamma till
museiföremål, se Olrik: Gamle Jernovne, fig. 45. Denna järnugn
är en ståtlig produkt från det till Fritsö i Norge hörande järnverket
Laurvigen. Av dess föregångare i två etager ha åtminstone ett par
stycken i Norge bibehållits till våra dagar, se Harry Fetts katalog
över utställningen av järnugnar i Norsk Folkemuseum år 1905: nr 298
från 1745 och nr 299 från år 1747, båda då i privatägo.
Etageugnarna från följande årtionde äro något flera, men enligt
Fetts nyssnämnda katalog är det ej många av de norska järnverken,
som tillverkat dessa stora och dyrbara järnugnar, och även vid dessa
bruk hade man påtagligen endast ett fåtal formar för gjutningen av
de stora ugnarna. Dessa järnverk voro: Hakedal, Hassel, Eidfors,
Fritsö, Holden och Näs, men även vid dessa var massproduktionen
inriktad på framställning av den enkla kubiska järnugnen för den
stora allmänheten.
Till de norska järnbruken kom på 1750-talet också som vi funnit
det värmländska Rämen. I Lineburgs museum finnes emellertid också
en ugn med samma uppbyggnad, men med helt olika dekorering, vil-
ken icke kan vara gjuten varken i Sverige eller i Norge, utan troligen
vid något gjuteri i förslagsvis Holstein. Ugnen är såtillvida också
märklig, som det ser ut, som om man tillkomponerat en överdel, en
portik, med hällar, daterade 1756, till en kubisk underdel med hällar
daterade år 1683. En sådan järnugns förekomst så pass tidigt i trakten
av Hamburg är oss framför allt ett memento, att vi alldeles icke
kunnat vara säkra på, att dessa norska etageugnar så som vi vant oss
att tro, verkligen ursprungligen komponerats i Norge.
Mellan de lister, som följa portiköppningarna 3 såväl etageugnarna
från Laurvigen från år 1747 som å ugnen i Liäneburgs museum fin-
nes en viss likhet och likaledes mellan dessa lister och den list, som
på Rämshytteugnarna begränsar fältet med signaturen. Eljest står
rokokodekorationen på Rämshytteugnarna nära något yngre norska
etageugnar, t. ex. en sådan från Hassels järnverk, daterad år 1760,
(Olrik, fig. 53). Emellertid visar t. ex. den vingade kulan med »tre
kronor» under krona, att formskäraren vid Rämen ibland arbetat med
ö/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
