Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gevärsfaktorier
Carl Knuiberg.
Lorens Biörkman.
26
Den förstnämnde torde väl för denna årsboks läsare vara mest be-
kant genom sitt inträdestal i VWVetenskapsakademien år 1754 om
»Nyttan af et Laboratorium Mechanicum», där han bl. a. hyllar sin
store föregångare och lärare Polhem, under vars ledning han bl. a. del-
tagit i arbetet vid Söder sluss i Stockholm.!) Efter en tio-årig studie-
tid i Uppsala anställdes han vid Krigskollegium som kammarskrivare
vid Artillerikontoret. När han år 1742 utsändes på en utländsk resa,
hade han redan hunnit bygga om borrhuset vid Norrtälje faktori
samt insänt förslag till åtskilliga förbättringar vid styckebruken. Om
hans resa äro vi väl underrättade genom hans flitiga brevskrivning
till kollegiet. Liksom i fråga om Ehrensvärd har hans inlämnade be-
rättelse om resan ej kunnat återfinnas. Till ett av hans brev är fogat
en reseräkning, som noggrant redovisar alla utgifter och därmed alla
de platser han besökte. En viktig post i utgiftsstaten är de många
mutor, han fick lov att spendera på arbetarna vid de olika faktorier
han besökte, för att övervinna deras förklarliga ovilja att lämna
uppgifter om fabrikationsfinesser o. dyl. När han kommer till Eng-
land, måste han köpa nya reskläder, »som det var det endaste medel,
varigenom jag kunde undvika att av pöbeln bliva kallad för fransk
dogg, vilken titel jämte annat övervåld den gemena hopen etc.»
Dylika och andra utgifter gjorde sannolikt uppdragsgivarna betänk-
samma och deras grepp om pungen fastare, varom Knutbergs allt
tätare böneskrifter om pengar vittna. Efter sin återkomst till Stock-
holm bildade han sommaren 1745 ett bolag och uppförde en slip-
verksinrättning i Söder ström. Några år senare utnämndes han efter
ovan omtalade B. Elving till strömverksinspektör vid faktorierna och
kapten mecanicus. Han gifte sig med en dotter till Mårten Triewald
och avled efter många och värdefulla insatser på mekanikens om-
råde år 1780.
Hans kamrat och medtävlare, då det gällde omorganisationen av
faktorierna var rustmästaren Lorens Biörkman, vars biografiska data
jag meddelat på annat ställe.?) Han tillhörde en berömd pistolsmeds-
släkt från Jönköping och reste under tio år i utlandet under ständigt
arbete vid faktorierna, under vilken tid han skaffade sig goda förut-
sättningar att lösa den uppgift som de deputerade för nya gevärsin-
rättningen år 1753 tilldelade honom.
1) Om Knutberg, se även under Meddelanden och frågor.
2) Stockholms bössmakare, K. Livrustkammaren, akter och utredningar I, Stockholm
1936, sid. 233—234.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
