Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gevärsfaktorier
Driftsomläggningen gick efter två huvudlinjer, en teknisk och en
organisatorisk, vilka på flera punkter ej kunde hållas isär, då det
ena inverkade på det andra. Den tekniska delen bestod huvudsakligen
i en utökning av de vattendrivna anläggningarna. Det var här Knut-
berg gjorde sina insatser, och en ritning av hans hand från år
1776 över det till Örebro faktori hörande vattenverket vid Snav-
lunda samt en vattendriven vällhammare från Söderhamn får ut-
göra exempel på vad han i detta avseende kunde åstadkomma.
Det är intressant att konstatera med tanke på vad som nedan
skall sägas om den övriga omläggningen, hur lätt denna ökade me-
kanisering passade in i arbetssystemet. Den mottogs utan misstro
av arbetarna, vilka sedan generationer vant sig att åtminstone borra
sina pipor vid vattendrivna borrverk. Förhållandet blev däremot
helt annorlunda beträffande den andra tekniska nyheten, sänksmi-
dets införande. Med detta följde nämligen även nyheter av organi-
satorisk och psykologisk karaktär, som ogärna accepterades av
arbetarna. Det blev dessa svårigheter Biörkman fick i uppgift att
övervinna. Som motivering för hans lämplighet anförde de depute-
rade fördelen av att han var hantverkareson och själv hantverkare
och att han därigenom hade möjligheter att sätta sig in i arbetarnas
tänkesätt och vanor. Han erhöll sålunda ett uppdrag, som närmast
är jämförligt med de nutida tidsstudiemännens. Utan tvivel valde
man också rätt, men uppgiften att ensam i egenskap av besiktnings-
rustmästare över alla faktorierna i riket införa den nya metoden
på alla håll översteg hans kapacitet. Inspektionsberättelserna äro
också fyllda av exempel på arbetarnas motstånd mot sänksmidet,
som till och med tog sig uttryck i att låssmederna, som skulle fila
låsen, vägrade mottaga några i sänke smidda lås till upparbetning.
De skäl man åberopade voro verkligen giltiga; arbetstillfällena min-
skades och lönerna blevo sämre genom den snabbare och förbilli-
gande metoden, då denna ej motsvarades av ökade beställningar. Ej
heller hjälpte de tvångsåtgärder, som förordades i en kunglig in-
struktion till de deputerade år 1757, att förvisa de tredskande från
faktorierna, då det visade sig att man i så fall fick vara utan lås-
filare. I stället inrättades vid Norrtälje samt småningom vid de
andra faktorierna särskilda större anläggningar, »plantskolor», där
särskilda arbetare inövades i sänksmide. Från dessa anläggningar var
det sedan meningen att skicka ut arbetarna till andra håll för att
verka för metodens införande bland kamraterna. Arbetsresultatet
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
