Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gevärsfaktorier
928
från dessa anläggningar blev synnerligen gott och de berättelser vi
äga från den av Biörkman ledda verkstaden i Norrtälje, vittnar om
att Knutberg i sina förslag till dessa anläggningar hade räknat rätt.
Dennes anmärkningar till deputerades förslag att låta Biörkman »an-
taga sig styrseln över en till full sats av låssmeder och beslagare till-
ärnad verkstad och att undervisa hantverkarna handlaget och bästa
fördelarna vid gevärsarbetet», äro väl värda att citeras. Knutberg
skriver: »Sedan Hans Kungl. Maj:t genom nådig skrivelse under d. 3
Junii sistledit år (1753) i nåder anbefallt dess och Riksens Krigs-
kollegium och i underdånigt följe därav, herrar deputerade, att vid
faktorierna efter hand söka att införa den metod av gevärsarbetets
delning emellan flera hantverkare, som utomlands brukas, synes oför-
gripeligt högst nödigt att på samma sätt som utomlands sker, alla de
hantverkare, som fila, hopsätta och fullborda låsen, så väl som be-
slagare, måge under en övermästares inseende uti ett rum arbeta utur
hand och i hand». Denna det moderna tempoarbetets föregångare
hade Knutberg sett och studerat i utlandet. Han nämner här faktori-
erna 1 Suhla, Charleville och Maubeuge samt flera andra i England
och Holland. Han tillägger att systemet ej är okänt inom landet; i
Stockholm vid sidenfabrikerna samlades hantverkarna »vissa timmar
om dagen att uti de därtill tjänliga stora verkstäder så mycket bättre
under sin mästares övervaro förrätta sitt arbete». Härigenom häm-
mades »fusk- och odugligt arbete» och genom att man byggde en
gemensam stor verkstad slapp övermästaren (Biörkman) »det besvär
och hinder att löpa ur hus och i hus» då han skulle kontrollera ar-
betet. Det gemensamma arbetet ansågs dessutom uppväcka »emellan
dem (arbetarna) större tävlan i flit> och den undervisning, som en
av dem fick, kunde också komma alla till del. En viktig fördel var
att man sparade kol, då arbetet utfördes vid blott några få härdar,
i stället för som förut var och en av arbetarna hemma i sin verkstad
höll en härd i gång. En viktig del i programmet var vidare att ytter-
ligare specialisera hantverkarna, något som Ehrensvärd ju på sin tid
varmt förordat. Det forna låssmidet skulle uppdelas på sex olika
sorters hantverkare representerande lika många arbetsoperationer.
Sänksmederna tillverka alla låsets delar utom fjädrarna i sänken an-
tingen för hand eller med vattudrift. Sliparna avslipa glödbarken och
låsfilarna grov- och slätfila delarna och göra en första hopsättning.
Fjädermakaren smider, filar, härdar och fastsätter fjädrarna i låset,
som sedan passerar härdmakaren för härdning och kommer till pole-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
