Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
Tengelin föddes i Göteborg år 1798. Hans fader var pistol- och sporrsmeds-
mästare. Han började arbeta i faderns verkstad redan vid 12 års ålder och var
endast 16 år, då han utförde sitt gesällprov, ett vackert arbetat dörrlås, för
vilket han fick mycket beröm. Under de närmaste åren utbildade han sig ytter-
ligare hos smedsmästare i Stockholm och Helsingfors. Som 18-åring blev han
anställd hos Samuel Owen. Ett bevis för den unge mannens yrkesskicklighet
och företagsamhetslust är att Owen, bland den helt säkert kvalificerade perso-
nalen på sin verkstad, utvalde Tengelin till maskinist på den vid verkstaden
byggda första ångbåten i Sverige, »Försöket», då den gjorde provturen från
Stockholm till Drottningholm.
Är 1822 började Tengelin egen verksamhet i Göteborg och blev ganska
snart ålderman i klensmedsämbetet. Vid denna tid uttänkte han flera för-
bättringar av vågar för större laster, och år 1839 fick han sitt första patent
på en konstruktion för decimalvågar, som då voro okända i Sverige. Det gick
emellertid trögt att få till stånd en lönande tillverkning av dessa vågar, emedan
myndigheterna länge vägrade att godkänna den nya vågtypen. Möjligen var
detta orsaken till att Tengelin för att öka sin utkomst år 1846 flyttade till
Stockholm, där han öppnade verkstad i huset n:r 8 Norrmalmsgatan (nu Biblio-
teksgatan).
Efter ständigt vidtagna förbättringar av den ursprungliga konstruktionen
blevo verkstadens decimalvågar allmänt erkända såsom ytterst tillförlitliga
och hållbara. Vid lantbruksmöten och utställningar belönades de med högsta
utmärkelser i sin klass och blevo också officiellt godkända för vägning enligt
lag och förordning. Vid 1866 års Allmänna Konst- och Industriutställning i
Stockholm deltog Tengelin med ett flertal av sina fabrikat. Bland dessa domi-
nerade centimalvågar och decimalvågar för växlande maximalbelastning (1—100
centner = 40—4.000 kg) och olika ändamål, såsom järnvägsvågar och kreaturs-
vågar. Men verkstaden utförde också vanliga vågbalanser från 6 t. o. m. 30
tum å I Rdr (riksmynt) pr tum, brevkopiepressar »med smidd båge, hyflade
fundamenter och degel» samt »dörrdrefver, patenterade, 3:ne storlekar, från
10, 12 å 15 Rdr. pr. stycke».
Stor uppmärksamhet tilldrogo sig de vågar, som voro så konstruerade, att
vågtapparna, för att skyddas, hängde fria, då lasten anbringades eller då vågen
icke begagnades. Detta bidrog givetvis till en dittills ouppnådd känslighet och
varaktighet hos dessa vågar. En jättevåg av detta slag, vars lastbord befann sig
utanför en av utställningsbyggnaderna i Kungsträdgården, kunde belastas med
34 ton och var så känslig, att den gjorde utslag för tyngden av en blyerts-
penna, som vägde I gram. Lastens vikt fastställdes medelst en motvikt om
c:a 3 skålpund, som genom skruvning flyttades utefter en skala på vågbalken.
Vågarmsförhållandet var 1: 500, varför vågen kunde kallas en qvincentesimal-
våg. I en samtida beskrivning!) förmodas, att vid denna tid i Europa sannolikt
icke fanns »ett så groft väginstrument med så stor finkänslighet», vilken ju
kunde vara onödigt överdriven, men dock icke skadlig, emedan »denna ofant-
1!) Skandinaviska Industri-Expositionen, Stockholm 1866 av G. Swederus.
Lo hahd
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
