Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden
Om mältning och
brygd vid några
gamla bruk.
104
I anslutning till skildringen om ett mälteri från 1760-talet vid Leufsta bruk,
Dzdalus 1935, meddelas här några ytterligare uppgifter rörande mältning och
brygd vid Osterby, Gysinge och Vällinge. I Svenska Bryggareföreningens Må-
nadsblad, 2/1938, är införd en artikel i samma ämne, av vilken här föreliggande
utgör en sammanfattning. I huvudsak har härvid ett referat av amanuensen
Eskil Cronlunds kulturhistoriska skildring i Nordiska Museets och Skansens
årsbok 1937 om midsommarfirandet vid Osterby bruk utelämnats.
Österby bruk. Mältningen på Osterby bruk tillgick enligt de upplysningar,
som stått att erhålla genom välvilligt tillmötesgående från överingenjörerna Kj.
Äkerhielm och A. Gumelius samt den pensionerade smidesförmannen V. Berg-
ström, i huvudsak på följande sätt. Sedan bruket tillhandahållit det för mid-
sommarbrygden erforderliga kornet, slogo familjerna sig tillsammans några
stycken och ställde upp ett lämpligt kar nere vid dammen eller ån för att under-
lätta vattenbytena i stöpen. När kornet var färdigstöpt, fördes det till »mält-
lårarna», som voro placerade i något närbeläget uthus. Något sådant lådmäl-
teri finnes tyvärr ej längre kvar. De äro för länge sedan sönderslagna och upp-
brända, men voro tillverkade av 2—2!/2” bräder, mätte ca. 1,5 X2 m i fyrkant
och begränsades av en 7—8"” bräda på högkant. Minst två gånger i dygnet ge-
nomarbetades mältan i låren med händerna. De sammanväxta grönmaltsklum-
parna revos i sär, och man såg till, att det groende kornet blev ordentligt blan-
dat. När mältan var väl utvuxen, fördes den till kölnan för att torkas.
Av kölnor funnos ursprungligen fyra stycken varav en, den i samband med
bränneriet vid forna klensmedjan (nu gjuteriet), är totalt försvunnen. Vad som
återstår av de tre övriga kölnorna kommer här att i korthet skildras.
Där Gimogatan övergår i Kölngatan ligger den kölna, som användes då
hammarna stodo stilla för reparation eller vattenbrist. Byggnaden är av tegel,
rappad, i två våningar, mäter ca. 7,5 X11,75 1 bottenplanet och daterar sig
sannolikt från senare hälften av 1700-talet. På nedre botten till vänster om in-
gången har inretts en bakugn invid skorstensstocken. En trappa upp finnas tyd-
liga spår efter plåten, som sträckte sig från den västra gaveln 6,2 m in i bygg-
naden till en där befintlig mellanvägg. Ä såväl gavelväggens insida som å mel-
lanväggen synas märken i putsen efter den dubbelsidiga plåtens konturer. Noc-
kens höjd från golvet var 1,3 m, framkantens höjd från golvet 0,7 m och av-
ståndet mellan kölnans ytterkanter 4 m, varför plåtens yta var ca. 25,5 m?.
Mellan kölnans ytterkanter och väggen funnos tvenne gångar av ca. 1,5 m
bredd. Plåtens yta utgjordes av bredvid varandra lagda grankäppar, av vilka en
enda finnes kvar.
Vid Hammargatans slut och Oppdammens utlopp låg förr den s. k. Opp-
hammaren, en gammal vallonsmedja, som nedlades 1877. Bredvid denna smedja
anlades 1769 en byggnad, i gamla handlingar kallad »Hammar Torck Badstuf-
vubyggnad»>, för vilken enligt böckerna åtgått bl. a. 10 st. fönster och uppstått
en arbetskostnad av 6.200: 29 D. Den finnes ännu i dag kvar, fastän i synnerligen
fallfärdigt skick, och kallas av befolkningen för »plåten», bild sid. 107.
Av allt att döma är anläggningen i fråga ett mälteri med kölna utfört efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
