Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges äldsta bevarade fartygspropeller
Källor.
100
skeende typutveckling, vid vilken man oftast går från det mera in-
vecklade till det enklare.
Vid Motala Verkstad använde man den första tiden — liksom
för övrigt även annorstädes — uteslutande järn till propellrarna. Re-
dan i september 1843 kunde emellertid Aftonbladet meddela bland
tekniska nyheter, att den för »Princeton» avsedda och av John Erics-
son omkonstruerade propellern skulle gjutas i en metallegering, be-
stående av nio delar koppar och en del tenn. Först på 1850-talet
torde gjutna metallpropellrar ha förekommit i Sverige.
Dessa bägge här behandlade nu snart 100-åriga föremål i Tek-
niska Museet kunna erinra om den myckna möda, som ligger bakom
fartygspropellern av idag, en lång, ofta omstridd och mycket disku-
terad teknisk utveckling, i vilken säkerligen konstruktörerna ännu
icke sagt sista ordet. Nu som fordom kommer det icke endast an
på detaljutformningen, utan helt nya principer för framdrivnings-
organet synas även bryta sig väg och vinna insteg. Det enda som
tycks vara oförändrat från John Ericssons dagar är, att allting tar
sin tid och »must be nurtured by favourable circumstances of time and
place, in order to bloom into success».
A. von Buonaccorsi di Pistoja, Die Schiffs-
schraube. Wien 1883.
W. C. Church, The Life of John Ericsson.
1892.
John Ericsson, Contributions to the Cen-
tennial Exhibition, New York 1876.
Fritz Gutsche, Die Entwicklung der Schiffs-
schraube. Technikgeschichte, Beiträge
zur Geschichte der Technik und Indu-
strie. Band 26. Berlin 1937.
Gustaf Lindwall, Ingeniören vid Beach
Street. Stockholm 1937.
Motala Verkstads Hundraåriga Verksam-
het 1822—1922. Stockholm 1922.
James Nicol, Who invented screw pro-
peller? Were the patented propellers of
F. P. Smith in every respect direct pla-
giarism? London and Glasgow 1858.
Josef Ressel Denkschrift (Centenar-Fest-
schrift). Wien 1893.
Stockholms Ängbåtssjöfart 1857—1932.
Stockholm 1933.
Engineer 1866.
Tidskrift i Sjöväsendet 1851.
Svenska Tidningar 1840-talet.
Tekniska Museets arkiv.
Ovanstående uppsats jämte Christells sammanställning av data om fartygspropellern
ingår även i den hyllningsskrift, som tillägnades Hugo Hammar på hans 75-årsdag
den 4. mars 1939.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
