Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges äldsta bevarade fartygspropeller
kade på tre i 120” vinklar ställda vevar på propelleraxeln. Cylind-
rarna voro öppna nedåt och hade plunchkolvar med invändig tapp
för vevstakshuvudet. Fartyget hade ingen lycka med sig. Sedan be-
ställaren kommit på obestånd, övertogs hon av Carlsund personligen,
men kom icke vidare till användning utan lades upp till dess hon
skrotades år 1885. Endast propellern tillvaratogs med hänsyn till,
att den varit det första experimentet. Är 1926 skänktes den till Tek-
niska Museet av AB Lindholmen-Motala, Avd. Motala Verkstad, och
i museet finnes den utställd, sedan museets maskinhall i maj 1936
gjordes tillgänglig för allmänheten. (Bild 2.)
Denna propeller (bild 1) består av tre från navet utgående »ekrar»
eller blad, som äro medelst i vinkel böjda järn fastvällda vid en på
propellerns halva diameter placerad 200 mm bred plåtring (10 mm
tjock). Utanpå denna äro likaledes med vinkeljärn fastvällda sex
stycken trapetsformade blad av järnplåt med sidorna resp. 470—230
—390—2 30 mm långa. (Bild 3.) Den bredaste sidan av bladet är vänd
utåt. Propellerns diameter är 920 mm. Ringen har två diametralt mot
varandra borrade hål av obekant användning. Muttern i navets mitt,
synlig på bilden, torde icke vara ursprunglig utan har tillkommit då
propellern fästes vid ett stativ. Propellerns stigning är ren skruv-
gänga. Bladens båda kortsidor äro avfasade på en bredd av 15 mm.
Det synes som om propellern vore tillverkad av puddelplåt. Under
år 1843 fanns vid verkstaden bl. a. tre puddelugnar, en vällugn och
en plåtböjningsugn samt mumblingshammare, övriga hammare och
utrustning för en större smedjas och verkstads behov.
Denna konstruktion, till vilken med all sannolikhet John Erics-
sons propeller varit den direkta förebilden, kan ju ur typologisk syn-
punkt sett betraktas som ett gammaldags för fartygsdrift avsett sko-
velhjul, på vilket ekrar och skovlar vridits efter en »Archimedisk
skruf», som det då hette, och hjulet placerats i 90” vinkel mot fram-
drivningsriktningen. Jämför man denna propeller med en annan vid
dess sida i Tekniska Museet uppställd propeller av Carlsunds kon-
struktion (bild 2), gjord för ångfartyget » Jönköping» år 1846, så
tycker man sig finna, att nästa steg i utvecklingen varit, att »ekrarna»
förlängts, ringen förlagts i periferien och de små bladen placerats på
ringens insida. Tar man så bort ringen och de små bladen, låter ek-
rarna vara kvar och rundar av deras fria ändar — ja, då är den
fembladiga propellern färdig. Om konstruktörerna följt denna väg,
må vara osagt, men varje uppfinning kan betraktas som en successivt
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
