Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ervalla bruk
38
Ä Idre redogörelser för huru den svenska järnhanteringen i detalj be-
drevs äro blott mycket sparsamt tillgängliga i litteraturen. Närmast
för att lämna ytterligare!) ett litet bidrag till fyllande av denna lucka
är det, som nedanstående studie publiceras. Den är i allt huvudsak-
ligt grundad på några i den s. k. Bjelkesamlingen i Riksarkivet för-
varade och från tiden 1626—1662 stammande handlingar.
Ervalla hammare, som bruket äldst benämndes, låg i Ervalla soc-
ken inom Örebro län, där för dess räkning ett mindre vattenfall i
Järle- eller Dyltaån var utbyggt. Bruket är troligen ett av de äldre i
Närke. Äldern synes emellertid aldrig vara närmare undersökt och
det äldsta årtal, som plägar angivas, är 16257), då verket säges om-
fatta två »hambrar», kallade Nils Bjelkes och Grefvinnans hammare.
De genom denna benämning angivna ägarna voro dels Nils Turesson
Bjelke till Ervalla och Äkerö, vilken som motståndare till Karl IX
vistades i landsflykt till dess han 1612 erhöll Gustaf II Adolfs till-
stånd att återvända och sedan levde på sina gods till år 1626, då han
avled, dels hans mor grevinnan Margareta Sture, f. 1547, d. 1617,
vars make miste livet i Linköpings blodbad år 1600. Av hennes döds-
år synes klart framgå att Ervalla bruks grundläggning måste ligga
längre tillbaka i tiden än ovan angivna årtal 1626. Troligast är väl
att dess upprinnelse är att förlägga till 1500-talet. Något närmare in-
gående på brukets historia skall emellertid här icke ske. Dock må
ifråga om 1600-talet tilläggas att i sinom tid nyssnämnda Bjelkes son
Ture, f. 1618, d. 1647, och efter hans död hans syster Sigrid, f. 1620,
d. 1679, gift med riksmarsken och fältherren m. m. greve Gustaf
Horn, genom arv och överlåtelse blevo ägare av Ervalla. Dessa sist-
nämndas dotter Eva Horn, f. 1653, d. 1740, från 1669 gift med fält-
marskalken och generalguvernören greve Nils Bjelke till Salsta och
Vattholma m. m., efterträdde modern i äganderätten till bruket. Om
dettas senare öden skall jag göra ett kort tillägg sist i denna uppsats.
Det har vållat någon svårighet att i våra dagar bestämma, var det
gamla bruket haft sin tomtplats. Enligt meddelande i brev från ingen-
1) Om utrustningen m. m. vid en 1600-tals masugn för huvudsaklig framställning av
gjutgods se Sahlin, C. Huseby bruk i Småland år 1642. Tidskriften Rig 1932. Sid. 1—14.
?) Eenn Underwisning på Bergsbruket — — — sammandragit af Ståthållaren Carll
Bonde effter Kongl. Maj:ts nådiga befallning in Januario anno 1625. Avtryckt i Jern-
kontorets Annaler 1845.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
