Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ervalla bruk
iör C. Gust. M. Breitholtz bör platsen emellertid vara att söka vid
nuvarande Dylta kvarn, alltså ett stycke nedanför Axbergshammar.?)
Efter denna korta orientering i brukets äldre historia och geografi
övergår jag till driftsförhållandena under det sekel, varmed vi här
hava att sysselsätta oss. Aldst påträffas bland hithörande handlingar
i Bjelkearkivet en under år 1626 uppgjord tillverknings- och vinst-
kalkyl för ett års drift, tydligen stående i samband med Nils Turesson
Bjelkes samma år den 24 juni inträffade död. Hans tre barn, sedan
två år även moderlösa, voro födda åren 1618, 1620 och 1622 och
alltså minderåriga. Efter all sannolikhet är det deras förmyndare, som
låtit uppgöra kalkylen, vilken i all sin knapphet lyder sålunda:
Kort Förslagh opå 300 skiphd Stångiern at utsmidess, huad der till
behöffues will, nembligen: Daler
300 skipd Tackiern å 3!/2 daler ........sss.oseteo–> 1050: —
375. stiger Koll A $ i10K ;:s,sssacd sö rö ck ana ars re 468: 24
Smidzlönn (per) skiphd 1 dal. ....sssssssssseecs ers ers 300: —
Bliffuer der effter 1818: 24
300 skipd Småt Stångeiern (giver vid försäljning) 12 daler Daler
per skiphd ;.s.ss:ssasocsessnsönsserern sr R 3600: —
LÖp: "Winstalul secs mms! secs. röde es str rår KR 1782: —
Vid granskning av denna överslagsberäkning finner man i första
hand med förvåning att »smidet», d. v. s. tillverkningen av stångjärn
kalkylerades uteslutande skola utgå från tackjärn. Eljest spelade ju
vid denna tid — närmast väl som följd av 1604 års riksdagsbeslut —
osmundsjärnet som råvara för hammarbruken en mycket betydande
roll. Detta borde icke minst varit händelsen vid Ervalla, där av gam-
malt?) arrendatorerna erlade sin avrad huvudsakligen i osmund. Så-
lunda utgjorde enligt Breitholtz godsets uppbörd av denna vara
samma år 1626, för vilket kalkylen är uppgjord, 17 fat 15!/2 lispund
osmundsjärn samt 1 fat 18 lispund »P: N:s jeren» (kan möjligen läsas
3) Se vidare härom Breitholtz, C. Gust. M., Ervallaboken. Örebro 1924.
t) Enligt Jöns Ulfssons jordebok av år 1498 (Riksarkivet, jordeböcker C:36) ingick i
avraden dels från hans 29 gårdar i Ervalla en vara, som betecknas som nöthajärn och
räknades i ören och örtugar, dels från 25 ängar, hagar, holmar etc. i samma socken en
»ängialegha» i form av osmund (i 17 fall räknad i fat och hundraden, i 8 fall räknad i
mark och öre osmund), givande en sammanlagd kvantitet av i runt tal 14 fat.
Enligt en annan uppgift (Breitholtz, Ervallaboken, sid. 88) erlades år 1538 av 13 i
Ervalla socken befintliga hemman tillhopa 10 fat osmund i avrad.
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
