Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ervalla bruk
Bostads- och ekonomihusen, som ingingo i arrendet, voro i ett be-
drövligt skick och erfordrade tydligen omedelbart och grundligt
iståndsättande av den nye arrendatorn. De uppräknas och beskrivas
sålunda:
En nattstuga med tre fönster,
En jordstuga med två kamrar, tre dörrar och sex fönster samt två
murade spisar med bördjärn och en spishäll av järn,
En »förderfvat stugu» och en kammare innanför med fyra dörrar,
sex söndriga fönster och ett dito borta, en bakugn, en sprucken
ugnshäll m. m.
Två användbara bodar och en förfallen dylik utan tak,
Ett pörte med odugligt tak.
Då intet av husen antydes vara smedbostad, måste det antagas att
smederna och deras drängar bodde utanför bruksområdet och det tro-
ligen i egna hus. Mästersmederna — här troligen tvenne— voro ju
högt stående yrkesmän, som säkerligen icke nöjde sig att bo i usla
kojor.
Syneinstrumentet avslutas med en beskrivning av kvarnen med tre
par stenar och övrigt tillbehör, mjölnargården (som mjölnaren själv
uppbyggt och som tydligen tillhörde honom) samt lantbruksbyggna-
derna, de sistnämnda bestående av två stall, ett fähus, två ladugolv
och två logar, alla i »förderfvat» tillstånd. — Det är icke osannolikt
att vid kvarnfallet en gång i tiden funnits en liten bergsmanshammare,
med vilken smått stångjärn av osmund blivit utsmitt. Därpå kan an-
ses tyda att kvarnyreten av gammalt var belagd med avrad i form av
1 skeppund stångjärn årligen
Och därmed har jag, så långt källskrifterna tillåtit, sökt sprida ett
om än svagt ljus över den art av svensk bruksdrift under 1600-talet,
som huvudsakligen hade till ändamål att förädla allmogeosmund till
exportstångjärn.
Det kan tilläggas att osmundsjärnet som allmogeproduktion fortfor
att i dessa trakter vara av stor betydelse för folkförsörjningen. När
statsreglering av hammarverkens antal och utrustning genom den
första s. k. Hammarkommissionen år 1687 inleddes, uttalade sig den-
na orts bergmästare Erik Sneckenberg i infordrat utlåtande bl. a. »an-
belangande osmundssmediandet» sålunda. I hans bergmästaredöme
brukades detta smide isynnerhet i Nora, Järnboås och Hjulsjö sock-
nar, men ehuru det var »kolödande och järnskämmande» (drevs med
stor järnförlust i slaggen?), ansåg han avseende böra fästas vid å ena
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
