Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden
J. G. Darell, en pionjär
inom eltekniken.
100
2. Driftkostnad.
Kronor
Underhåll och reparation af byggnader, maskiner, apparater och
ledningar ==:sescsdtskrtonteovenurs rss RNERESSEr SERBER STEKS KAN 4.000
Löner åt maskinist och biträden .........sssssersrrrrrs rr rr sera 2.500
Ränta och amortering af kostnaden för byggnader och ledningar,
755 2/0 å 35.000 krOfOf s.coseecesescrrr Arr RK KR RR RRR Rs KR RR ker 2.625
Ränta och amortering af kostnaden för maskiner och apparater,
15 9/0 å 50.000 kr. seoseessesereerserrrrrrrrre rr rr rr rr rr ers rss 7.500
Diverse mMtgiftet -.vksssssesnskenseserts dns kkr rv R ERA RR RETA E.O7$
Summa kr. 17.700
Antalet framförda hästkrafter blir med 70 9/o verkningsgrad 210 och årliga
kostnaden pr effektiv hästkraft med oafbruten drift således
17.700
= k :
IS 84,30 kronor
Då kostnaden för en ånghästkraft under 12 timmar pr dygn i gynnsammaste
fall går till c:a 150 kronor årligen och i många fall till dubbla detta värde, så
inses, hvilken besparing, som kan vinnas genom användande af elektrisk
arbetsöfverföring, när vattenkraft finnes att tillgå. Saken ställer sig desto gyn-
sammare, ju större den kraft är, som skall öfverföras. Om vi i föregående
exempel antagit ett vattenfall om 600 hkr i stället för 300 och tagit 3 maskiner
om 200 hkr, så hade en likartad beräkning under samma förutsättningar gifvit
en årlig kostnad af ungefär 67 kronor pr effektiv hästkraft.»
IT, ÅA.
I dessa dagar kan man här i Sverige fira ett ganska anmärkningsvärt 5o-års-
jubileum. Såvitt bekant var det nämligen år 1889 eller möjligen 1890 som den
första elektriska kraftöverföringen i vårt land kom till stånd. Det är emeller-
tid ej Jonas Wenström eller hans medarbetare, som kunna taga åt sig äran av
detta initiativ, utan en man som tidigare icke blivit nämnd i detta sammanhang,
nämligen ingenjören J. G. Darell i Stockholm. Några ord om denne man, som
ännu lever och verkar, och hans pionjärarbete kanske därför kunna vara på
sin plats.
Johannes Gustaf Darell är född år 1865 och västgöte till börden. Sedan han
genomgått Borås Tekniska Elementarskola var han under en kort tid ritare
hos Wilhelm Wenström i Orebro. Det torde alltså varit under denna tid, som
Darells intresse för elektriska maskiner väcktes. Enligt hans egna anteckningar
sysselsatte han sig på Wenströms kontor med »Dynamo Elektriska maskiner,
Taggstängselslagare och Spiralmaskin». Lönen hos Wenström bestod av fritt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
