Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden
En liten detalj i konstruktionen torde vara värd att påpekas. För att få lager-
bussningarna självcentrerande och en möjlighet att justera luftgapet, vilket se-
nare kanske var särskilt nödvändigt med hänsyn till svårigheten att få ankarets
inneryta jämn, gjordes lagerbussningarna så, att de gingo alldeles fria i lager-
bockarna. Bussningen vilade på en sätthärdad skruv från undersidan, och med
denna kunde lagret inställas i rätt höjd. När detta var gjort, fastdrogos de tre
på ritningen synliga återstående skruvarna, så att bussningen låstes i ett fixe-
rat läge.
För att hindra magnetiska kraftlinjer genom lagerbockarna och bottenplattan
vilade de förra på 25 mm tjocka zinkplattor.
När Asea på sin tid bildades, erbjöd Jonas Wenström Darell anställning vid
bolaget. Brukspatron Hammarström vid Nyhammar ansåg emellertid, att Darell
borde stanna kvar och utveckla den spirande elektriska industrien vid Nyham-
mar, varför Darell avböjde anbudet — tyvärr, ty året därpå nödgades Ham-
marström lämna chefskapet för Nyhammar och därmed var även den elek-
triska tillverkningens saga all för Nyhammars räkning. Det är en händelse, som
ser ut som en tanke, att en fabrikation av elektriska maskiner senare åter upp-
tagits vid bruket.
Ingenjör Darell lämnade så småningom Nyhammar och ägnade sig åt annan
verksamhet, varvid han särskilt varit sysselsatt inom järn-, stål- och malmex-
porten. Han är för närvarande bosatt i Stockholm.
Helge Smedinger.
Ehuru Tekniska Museets verksamhet i dess nuvarande form icke går längre
tillbaka än till år 1924, är därmed icke sagt, att samlingar av teknisk och
teknisk-historisk karaktär avsedda för allmänhetens studier tidigare saknats i
vårt land. Jag vågar gå så långt, att jag påstår, att det icke i något annat land
finnes ett tekniskt museum, som i grund och botten kan leda sina anor så långt
tillbaka i tiden och har ett så förnämligt ursprung som museet i Stockholm.
Jag syftar på den förbindelse, som de facto existerar mellan Tekniska Museet
och den samling av modeller av tekniska anordningar, som påbörjades av
Christopher Polhem 1697 under namn av Laboratorium Mechanicum och som
sedermera fortsattes under namn av Kungl. Modellkammaren. Till våra dagar
bevarade delar av denna samling, med undantag av ett mindre antal som finnes
på Lantbruksakademien, utgöra, som vid olika tillfällen tidigare framhållits,
numera en betydelsefull, integrerande del av Tekniska Museet. Det ligger utom
ramen för denna notis att skildra dessa modellsamlingars tillkomst, omfattning
och mången gång olycksaliga öden genom tiderna, hur de slutligen hamnat i
Tekniska Museet och de åtgärder, som där vidtagits för modellernas istånd-
sättande och museala konservering. Samlingarna ha emellertid under några år-
tionden av 1700-talet utgjort en för allmänheten tillgänglig institution i huvud-
7
Omdömen om det tek-
niska museet i Stock-
holm för 150 år sedan.
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
