Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christopher Polhems valsverk
dessa överlämnades den Cronstedtska anteckningsboken till museet
redan år 1929, varvid observerades att den innehöll en liten skiss, som
hänförde sig till det omnämnda gjutna järnstycket och som, sam-
manställt med Cronstedts skiss av Polhems valsverk i samma an-
teckningsbok, otvivelaktigt gav vid handen, att järnstycket var ett
till detta hörande valslager. Motsvarande skisser finnas ävenledes i
Ehrensvärds anteckningsbok, som införlivades med museets samlingar
först år 1938.
Utom de nämnda anteckningsböckerna samt det bevarade vals-
lagret har ännu en samtida källa stått att anlita. Denna utgöres
av den reseberättelse, som Bergsrådet Sven Rinman skrev efter en
av sina inspektions- och konsultationsresor i Bergslagen år 1746.!)
Rinman besökte då även Stjernsund och gjorde, sin vana trogen, skis-
ser av allt som fångade hans intresse. Trots att valsverket vid denna
tid troligen långa tider stått obegagnat, blev det nu ännu en gång
avritat. Delar av denna Rinmans anteckningsbok har tidigare publi-
cerats i »Blad för Bergshandteringens Vänner» år 1923. Härvid har
dock en laverad sammanställningsritning av valsverket av någon an-
ledning förbisetts. Denna kom i dagen i samband med Tekniska
Museets rekonstruktionsarbete sommaren 1940 och är här repro-
ducerad.
Utöver dessa huvudkällor finnas spridda uppgifter och omdömen
från den tid valsverket användes. Polhem själv har varit förbehåll-
sam rörande sin uppfinning, men den förekommer dock i hans »Lista
på de verk och machiner, som vid manufakturverket Stiernsund äro
inrättade» med anmärkningen: »brukas, när dugligt manufakturjärn
vankas, som sker mycket sällan».?) I Polhems patriotiska testamente
1745 och 1746 omnämnes vidare »stora valsverket till plåtar och
bandjern». Det äldsta omnämnandet är från år 1711 i bergmästaren
Adam Leijels tjänsteberättelse. Valsverket förekommer även i Isaac
Clasons resejournal 1732, vari säges att valsverket ej begagnades och
att man däri valsat bandjärn.?) Likaså i J. Hermansson och P. Uggla
»De praefaectura naesgardensis Dalecarliae» (tryckt 1734) under
nr 4 såsom »grofvalsverket» samt under nr 9 rörande verkstadsut-
rustningen, i vilken valsverket särskilt angives. Är 1760 omtalade
!) Originalet i Orebro Tekniska Gymnasiums arkiv.
2) Bland Polhemsmanuskripten i Kungl. Biblioteket.
3) Manuskriptband in folio i Nordiska Museets bibliotek.
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
