Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christopher Polhems valsverk
Rekonstruktionen.
48
S. Schröderstiernas tjänsteberättelse?) att valsverkshuset och valsver-
ket voro kvar, ehuru det ej begagnas av brist på tjänliga valsar.
Valsverket omtalas även i en odaterad »förteckning på nya Manu-
factur-Smedians innanrede och storlek wijd Stiernsund»?) såsom »ett
walswerk till jernplåtars utbredande till allehanda Kiöks Kiäril samt
med sin glödgugn».
Valsverket återfinnes vidare i brukets räkenskapsbok 1729, både
på bandjärns och valsverks (reparations) konto. Det framgår av dessa
räkenskaper, att detta år tio valsar götos vid egen masugn och två
valslager (pannor) levererades från Långshyttan.
Är 1762 restaurerades det då förfallna valsverket av Sven Rin-
man, som fått i uppdrag att för särskilda ändamål söka åstadkomma
en mycket jämn och slät svartplåt. Sista gången valsverket omtalas
är i en handskriven stämpelbok av år 1777, som anger att det då
vid bruket fanns »ett skär- och waltzwerk».$)
Då rekonstruktionsplanerna började taga fast form, igångsattes
sommaren 1940 förstudier på Tekniska Museet. Med ledning av
Cronstedt-Ehrensvärds och Rinmans skisser samt den bevarade un-
derpannan åstadkommos principritningar i full skala av valsverket:
Då senare chefen för Arboga Mek. Verkstad, Direktör Sven G. Lind,
välvilligt åtog sig att på verkstaden låta utföra rekonstruktionen
i nära anslutning till de metoder, som man kan förmoda att Polhem
använt, emottogs detta erbjudande med stor tacksamhet av museet.
Vid en ytlig granskning av det ursprungliga bildmaterialet framgår
att valsverket i stort sett varit av följande utseende.
Valsstolarna, gjutna i ett stycke, voro nedstuckna i valsbänken, som
bestod av grova bjälkar, vilka höllos ihop av järn med kilar. Enligt
Rinmans skiss sammanbhöllos valsstolarna dessutom upptill av järn-
stänger med kilsprintar.
Valsarna voro lagrade i tvenne valslager, som sträckte sig utefter
hela valsbanan och vilka passade in i valsstolarnas fönster, i vilka
de och valsarna kunde höjas och sänkas. Valsarna voro släta i banan,
och den ena av resp. axeltappar var utformad till en fyrkant för
koppling till vattenhjul över drivaxlar (vällbommar). Vardera valsen
drogs av ett vattenhjul. För att erhålla möjligast lika drivning hade
4) Utg. av G. Malmborg, Stockholm 1925.
5) Förvaras i Kommerskollegiets gruvkartekontor.
6) Carl Sahlin: Valsverk inom den svenska metallurgiska industrien, Stockholm 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
