Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Erik Norberg
emellertid icke endast med det ryska bergsbruket han sysselsätter sig.
Man har i varje fall belägg på, att han även verkat som vattenbyg-
gare. Han konstruerar nämligen en efter dåtida förhållanden bety-
dande påldamm vid Arkangelsk för drivande av den Wirz’ska spiral-
pumpen med vattenhjul, vilket arbete han beskriver först i ett brev
till Kanslirådet C. Alströmer, tryckt i Upfostrings-Sällskapets Tid-
ningar den 24. och 27. april 1786, sedermera utgivet i ett särskilt
häfte på franska. (12) Sven Rinman meddelar därom i sitt Bergverks-
lexikon (art. Spiralpump) att »vattnet på 720 fots längd härmed
blivit uppdrivet, genom pipstockar, uti en stor reservoire, till 72 fots
höjd över hjulets centrum». I Ryssland erhåller han också praktisk
kännedom om ångmaskinens användning för länspumpning av gruvor.
Vistelsen i Ryssland gav Norberg ett rikt utbyte, och den blev av
stor betydelse för honom, då han över 40 år gammal återvände till
Sverige. Den 4. september 1792 erhåller han av K. M:t bergsråds
titel, den 13. november påföljande år får han även säte och stämma
i Bergskollegium. Han får dock inte omedelbart den med ämbetet
förenade lönen. Denna erhåller han först genom ett kungl. brev den
27. augusti 1795 på extra stat. (13) I sin egenskap av bergsråd ar-
betar han ivrigt för att svenska bruksägare skola tillämpa hans er-
farenheter från Ryssland. (14) Som privatman återupptar han sitt
arbete på att få fram fullgoda redskap för brännvinstillverkningen
och arbetar med konstruktion av förbättrade ångmaskiner. Hans
verksamhet på olika områden blir från 1795 alltmer omfattande.
Ett visst intresse för de ryska stjälpugnarna, använda vid tackjärns- = Ryska stjälpugnar
gjutning, lyckas Norberg upparbeta i vårt land. Omtalade äro an- = för tackiärnsgjut-
läggningar av en sådan vid Åtvidaberg, två vid Näfvekvarns och två "ng
vid Ofverums bruk. Deras värde blev dock omtvistat. Brukspatron
P. L. Eneström på Kloten var i färd med att planera masugnens om-
byggnad på ryskt sätt, då hans liv avklipptes av mördarhand. De
två ugnar som anlades vid Näfvekvarns bruk av brukspatron C. U.
Silfversparre skola ha gjort god tjänst enligt det officiella undersök-
ningsintyg, som J. G. Garney utfärdade. Enligt ett brev från Garney
av den 26. oktober 1802 kan »gjutning numera så fördelaktigt verk-
ställas, att 31 lispund tackjärn med blott fem tunnor träkol ned-
smältas och varvid, utan annat småjärn, även kanonborrspånen till-
godogöras, vilken såsom onyttig bortkastades».
Mordet på Eneström, som blev ett svårt slag för Norberg och hans
strävanden, utgör utgångspunkten för Norbergs 1802 utkomna skrift 69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
