Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Erik Norberg
Försök med
”"Imm-machine”
1796—1800.
70
» Något till underrättelse angående Rysslands Tackjernstillverkning».
Äret därpå publicerade han i Vetenskapsakademiens handlingar en
» Beskrifning öfver en Gjutinrättning med 2:ne Stjälpugnar», daterad
Åtvidaberg den 10. nov. 1802. Till beskrivningen har fogats en av Fred-
rik Blom utförd ritning till ugnarna och redskapen vid Näfvekvarn.
Något bestående resultat nådde Norberg dock inte. »Får man tro
Svedenstierna i hans Samling i Bergsvetenskap för 1807, skulle Nor-
bergs skrift förvillat mera än upplyst och frukten av hans införda
vidare tättor varit odugligt järn, varom några vid Näfvekvarn kvar-
liggande kasserade kanoner buro vittne», skriver Carl Sahlin. (16)
Norbergs arbete på att förbättra Watts ångmaskin fortskred så,
att han 1796 ansåg sig kunna annonsera efter hugade spekulanter.
Det skedde genom en »tillkännagifwelse» i Stockholms-Posten på
själva julafton nämnda år, ett dokument av stort intresse. (17) Han
meddelar där, att han är sysselsatt med byggandet av en ångmaskin,
som han även ger en viss beskrivning — den skulle bl. a. vara enklare
än de nyaste engelska och följaktligen »mindre kostsam och kinkig».
Maskinen torde slutligen ha blivit beräknad för 32 hk. (18)
Under arbetet får Norberg tillfälle att visa sin maskin »i verkstäl-
lighet» — ett uttryck, som väl får tydas så, att maskinen verkligen
varit i gang — för Gustaf IV Adolf. (19) I slutet av 1799 inger han
till K. M:t en skrift, vari han begär att få disponera ett lämpligt far-
tyg med inventarier att användas för att pröva »en förbättrad och
förändrad sammansättning av Imm-machinen för fartygs roende».
Han begärde dessutom ett lån på 6.000 riksdaler samt frihet att på far-
tyget »insätta 2 å 3 par stenar för Mjöls och Gryns malande». Han
önskade vidare att få ta upp passagerare- och lasttrafik på Drottning-
holm samt, då hovet icke uppehöll sig där, få använda fartyget för
transporter både innanför och utanför slussen. Då ritningar hit-
tills icke framkommit över ångmaskinen och ej heller över fartygens
framdrivningsorgan, är det ovisst vad Norberg avser med »far-
tygs roende». Man kan tänka sig antingen hjul utanför fartygssidorna
eller mekaniskt drivna åror. Det senare förefaller sannolikt i anslut-
ning till ett yttrande av Norberg, att de för fartygets fortskaffande
»brukade åror ej hindra seglens nyttjande eller något annat nödvän-
digt och vanligt skeppsarbete och vid lovering bidraga de till fortare
vändning». Maskinen skulle f. ö. även kunna användas vid lastning
och lossning, att driva pump och brandspruta samt för »väderväx-
lings främjande». Norberg tillägger: »De immor, som driva maskinen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
