Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Technologia numismatica
84
Den nutida medaljen, minnespenningen eller skådepenningen ska-
pades först av renässansens jagbetonade, praktälskande furstar, som
ville utmärka gunstlingar och förtjänta personer med minnes- och
hederstecken. Sedan 1500-talet ha medaljerna haft den dubbla funk-
tionen av att dels hugfästa viktiga historiska händelser (»märkvärdig-
heters frälsande ifrån undergång» enligt C. R. Berch), dels belöna
värdiga personer för meriter av krigisk eller fredlig art. De kungliga
belöningsmedaljerna och konungahusets minnespenningar ha i regel
utförts i sedan gammalt fastställda format och utseenden, medan
däremot de av enskilda utgivna historiska medaljerna visat stor varia-
tion till form och innehåll. Medaljernas åtsidor (averser) framställa
i regel porträtt, medan frånsidorna (reverserna) avbilda motiv som
anknyta till den med medaljen hyllade personens verksamhet, såsom
allegorier, sinnebilder, stridsscener, topografiska vyer etc. På de se-
naste 300 årens svenska medaljer återfinnas bland dessa revers-motiv
även flera sådana, som äga stort intresse ur teknisk-historisk syn-
punkt. Det är dessa som vi här, utan att göra anspråk på absolut full-
ständighet, grupperat till en överskådlig » Technologia Numismatica».
Hit höra alltså avbildningar av vetenskapliga och tekniska instru-
ment, apparater och maskiner, interiörer med laboratoriearbeten och
arbetsscener samt vyer av industriella anläggningar. Genom att göra
ett sådant tvärsnitt genom den svenska medaljnumismatiken, sedd
ur speciell teknisk-ikonografisk synpunkt, erhålla vi även en sum-
marisk överblick av den svenska teknikens förnämsta prestationer,
knutna till de banbrytande märkesmännen. Men naturligtvis resas
icke heller här några anspråk på fullständighet.
Under medaljbildens hela historia fram till vår egen tid pågå
ikonografiskt sett en kamp och en växelverkan mellan den allegoriska
symbolbilden och den realistiska naturavbildningen. Under Sveriges
storhetstid på 1600-talet med dess frodiga, pompösa barockstil domi-
nera de prunkande allegorierna till konungahusets och krigens ära.
Men ibland sticker en beskedlig naturalism upp huvudet, någon gång
på samma komposition hopkopplad med en allegori, såsom på vår
första medaljarbetsbild: en man, som med ett spett (»hävare») om-
vältrar ett stenblock, på J. G. Breuers medalj över rikskanslern Per
Brahe d. y. 1650. Sinnebildlig innebörd äga också kompassen på
M. G. de la Gardies medalj 1665, av Breuer, och brunnen med vat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
