Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Technologia numismatica
tenämbaret på Fabian Wredes medalj 1687, av Arwed Karlsteen, som
ju var vår första svenskfödda medaljgravör. Denne är också mästare
till vår tidigaste verkliga gruvmedaljbild, som förekommer på den
av bergslaget till minne av Karl XI:s besök i Sala silvergruva den
13. aug. 1687 slagna medaljen (1). Konungen steg då ned i gruvan
i sällskap med Wrede, som var Bergskollegiums president, och
»flere bergskunnige, icke stadnandes förrän han intill nedersta bott-
nen allt igenomvandrat». Medaljbilden visar upptill solen strålande
ned i gruvschakten därunder; den latinska inskriften »Perlustrat
viscera terre» betyder »Han genomvandrar jordens innandömen»>.
I mittschaktet nedhänga två malmtunnor, det dåtida transportmed-
let ned i gruvan även för konungen och hans sällskap. Den tunna,
som konungen begagnade, är ännu bevarad som Sala gruvmuseums
största sevärdhet. På sidorna om konungen med sällskap synas 7 små
scener med gruvarbetare i olika sysselsättningar: tillmakning, borr-
ning med navare och slägga, arbete med »Schlägel und Eisen», d. v. s.
bergkil och hammare, malmtransport med skottkärra (det fanns dock
många hästar nere i gruvan på den tiden), vandring på stege i steg-
schakt m. m. (fig. 5). Trots miniatyrformatet är framställningen klar
och expressiv i rent realistisk riktning. Svenska gruvhanteringen or-
sakade alltså detta naturalismens genombrott i medaljkonstens bild-
värld, liksom den tidigare gjort på illustrationens och måleriets
områden.
Till vårt lands då största bergverk Stora Kopparbergs gruva (Falu
gruva) hänföra sig några minnesmedaljer från kungliga besök. Fred-
rik I besökte gruvan 1735; hans minnesmedalj, av J. C. Hedlinger, visar
i torr gruvkartestil ett tvärsnitt genom Swabens stoll med två schakt
och däri hängande malmtunnor, orter, stegvägar m. m. (2) Ståtligare
ter sig i gruvan på Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas praktfulla min-
nesmedalj, av C. J. Wikman och slagen av bergslaget till minne av
konungaparets och kronprins Gustafs besök i gruvan den 21. juni
1755. (3) Man ser gruvbyggnaderna vid Adolf Fredriks schakt och
Drottning Lovisa-Ulrika-gruvan, under jord förenade med Krönings-
orten (fig. 8). I dagen synas lavbyggnader, hästvind, konstgång, kop-
parhytta m. m. Arbetet pågår på medaljen, millimeterhöga gruvkar-
lar syssla som myror med sina arbeten. På bergväggarna i gruvan äro
med kronor utmärkta de punkter, där de kungliga vände om. En
annan gruvbild med samma furstepar förekommer på minnesmedal-
jen av D. Fehrman över besöket vid Sala silvergruva den 30. sept.
Gruvhantering.
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
