Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Technologia numismatica
jen över samma fabrik 1762 (båda av D. Fehrman). Säregen är belö-
ningsmedaljen (av Fehrman) till skickliga spinnerskor 1751 med bil-
den av en i sparrstuga spinnande bondflicka, en nätt liten arbetsbild
i miljö och märklig som den enda svenska belöningsmedaljen uteslu-
tande för kvinnor. (7)
Den officiella serie medaljer, som bäst bevarar svenska teknikens
märkesmäns insatser åt eftervärlden, är Vetenskapsakademiens svit
av minnespenningar, som akademien regelbundet låter prägla över
avlidna ledamöter allsedan 1750. (8) En annan liknande medaljsvit,
som kompletterar den föregående, är Svenska Akademiens minnes-
penningar från 1780-talet till vår tid. På dessa akademimedaljers
reversframställningar återspeglas numismatiskt sett den svenska me-
daljkonstens historiska perioder under 200 år, från frihetstidens ro-
koko till vår egen tids saklighet. Tekniskt-historiskt sett får man
en rekapitulation in nuce av de sista två århundradenas tekniska ut-
veckling från Polhem till dagens aktuella män och arbetsprestationer.
Medaljbildens form och utförande kräva, att motivet gives en mo-
numental klarhet i ett minimalt format, varför en viss schematisering
och förenkling vid framställningen av maskiner o. d. blir nödvän-
dig. ’Så är fallet på de bägge medaljerna över svenska mekanikens
fader Christopher Polhem: den första 1749 (av D. Fehrman) visar
en hävstång med två vikter och åsyftar hans ålderdomsarbete med
byggandet av Stockholms sluss (9); den andra (av C. Enhörning 1806)
visar en snäckväxel, ett maskinelement med snäckan, här en trissa
med en sten till last, på ena sidan om den vertikala valsen med fyra
hävarmar, och ett kugghjul på den andra sidan (fig. 1). (10)
Under Polhems tid inträffade en tilldragelse, som då gick relativt
obemärkt förbi, men som varslade om en helt ny teknisk tidsålder:
hans lärjunge Mårten Triewald byggde vid Dannemora gruvor lan-
dets första ångmaskin, en »eld- och luft-machin» enligt Newcomens
system. Lea Ahlborns medaljbild 1854 återger en sådan maskin. Den
direkta förlagan till denna avbildning ha vi dock icke lyckats finna
(fig. 2).
Redan på 1600-talet ha vi mött redskap som hävstången och kom-
passen. På 1700-talet celebrerades den byggnadskunnige överinten-
denten Carl Gustaf Tessin med ett lod inom en vinkelhake på ett
rutat stengolv (J. C. Hedlinger 1739) och den berömde kemisten C.
W. Scheele med en glaskula o. a. kemiska apparater (J. G. Wikman
1789, belöningsmedalj) (11). Andra kemister följa, vittnande om na-
Naturvetenskap.
3/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
