Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Technologia numismatica
medalj 1864 (av Lea Ahlborn efter J. P. Molin) synes moder Svea
vid en järnvägskarta och bakom henne ett tågsätt på en viadukt
jämte devis på svenska, det enda ordet » Förbindelse». Av andra järn-
vägsmedaljer må blott nämnas den som Karl XV lät slå vid Västra
stambanans öppnande 1862, där Lea Ahlborns rykande ångloko-
motiv är en bra symbol för ångans tidevarv. (18)
Realismen har vid 1800-talets mitt segrat över allegorien, åt-
minstone i den flitiga fru Ahlborns produktion. Men symboliken
kommer igen gång efter annan, icke minst i de många enskilda
förenings-, hantverks- och utställningsmedaljerna. (19) Sinnebilden
blomstrar där i många former: från allegoriska kvinnogestalter så-
som Industrien, Vetenskapen, Naturen etc. till en rikt skiftande
provkarta på redskap och verktyg; från sådana symboler för in-
dustriarbetet som hammare, städ, kugghjul, bevingade hjul, härd-
eldar, tång, passare, vinkelhake etc. till mera allmänna sinnebilder
för näringslivet som bikupan med bin, facklan, ymnighetshornet
0. s. v. Ett enda exempel på denna emblematik i den teknologiska
numismatiken räcker här: industri- och slöjdutställningens i Malmö
1881 prismedalj av E. H. Ekwall, där den allegoriska kvinnan upp-
bär en sädeskärve och ett kugghjul och dessutom har vid sidorna en
ångmaskin med stående ångpanna, en ånghammare m. m. (fig. 11).
Här mötas realism och romantik på ett typiskt sätt på samma revers-
bild — en samverkan, som går igen både tidigare och senare. Före-
ståndaren för Teknologiska Institutet och »custos machinarum» vid
Vetenskapsakademien Lars Johan Wallmark får sålunda 1868 av
Lea Ahlborn en i grekisk dräkt klädd yngling, som gjuter olja på en
antik lampa, och som bredvid sig har en hydraulisk press och en
degel (fig. 12).
Man finner att järnhanteringen, liksom förut gruvbrytningen, i
19:de seklet går i spetsen för en noggrann realism utan tillkonstlat alle-
gorieuppbåd. Bruksägaren på Bofors, bergsvetenskapsmannen Pehr
Lagerhjelm hyllas av Vetenskapsakademien med bilden av en frilagd
masugnspipa med bandjärn och utslagsbröst, fritt flammande krans-
låga och gasuttag, närmast av Rinmans av Lagerhjelm förbättrade
typ (Lea Ahlborn 1865, fig. 13). En annan stor järnhanteringsman,
brukspatronen på Lesjöfors och konstruktören Gustaf Ekman cele-
breras med två medaljer, den ena 1877 av Brukssocieteten, den andra
1896 av Vetenskapsakademien och båda med bilden av hans på sin
tid för svensk järnhantering epokgörande koltornsvällugn. (20) Den
Sinnebilder.
1800-talets
järnhantering.
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
