Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avhandlingar - Torsten Althin: Ett tekniskt museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komma till utförande och förläggas norr om Valhallavägen. Där skulle
utrymme för ett museum kunna påräknas.
Löjtnanten VVK Wolmar Fellenius, några månader senare professor
i vattenbyggnadslära vid högskolan, kom med ett i många avseenden
märkligt inlägg. Han yttrade, att då inrättandet av ett tekniskt museum
”står i ett visst samband med inrättandet af ett annat slags teknisk
institution, hvarå jag sedan någon tid haft mina tankar riktade, så vill
jag redan nu — ehuru i ofullständigt skick — framlägga tanken på
inrättandet af en teknisk akademi eller motsvarande institution”. Det
torde vara första gången tanken på en ingenjörsakademi offentligen
framförts. Fellenius utvecklade sin framsynta idé vidare och
betraktade som helt naturligt ”att den tekniska akademien skulle handhafva
det tekniska museet”. Så blev ju också förhållandet sedan världens
första ingenjörsvetenskapsakademi grundats nio år senare.
De flesta diskussionsinläggen cirkulerade kring museets finansiering,
samlingsområdets begränsning, lokaler och andra sådana frågor som
ständigt har varit och alltjämt är förenade med ett museum av vilket
slag det vara må.
Den omedelbara följden av föredraget blev, att Teknologföreningen
tillsatte en museikommitté, som i sin tur uppdrog åt Richard
Smedberg att genom enkäter undersöka förutsättningarna för ett tekniskt
museum. Sedan de 142 inkomna svaren från statliga och kommunala
myndigheter, tekniska och andra föreningar, enskilda företag samt
privatpersoner systematiskt bearbetats av Richard Smedberg, kunde
han i skrivelse den 10 maj 1911 meddela museikommittén resultatet.
I tryck upptar hans utredning inte mindre än åtta spalter i Teknisk
Tidskrift (20 maj 1911). Säkert drog Richard Smedberg en lättnadens
suck; alla tillfrågade önskade museets tillkomst, de flesta hade kommit
med direkta förslag eller givit anvisningar på var lämpliga historiska
föremål, arkivalier, porträtt m. m. kunde finnas. En lång lista med
förslag till de vetenskapsmän, uppfinnare och andra ingenjörskonstens
stormän, vilka borde med porträtt hedras i en minnessal, finns
medtagen i utredningen.
I fråga om museets status hade olika förslag kommit fram. Två
gick ut på en anslutning till en teknisk akademi; fem föreslog
”självständig statsinstitution”; inte mindre än 13 förslag föredrog tillfällig
eller permanent anslutning till Tekniska Högskolan. Lika många
förslagställare ansåg, att en museiförening med offentligt understöd
vore den bästa lösningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
