Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avhandlingar - Torsten Althin: Ett tekniskt museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan efter Smedbergs föredrag ett år tidigare hade diskuterats
museets förläggning till Stockholm eller Göteborg. Att några röster
då höjts till förmån för Göteborg berodde på att man kände till de
generösa donationer som där gjorts för kulturinstitutioner och därför
kunde hoppas att det viktigaste av allt, medel för en museibyggnad,
skulle kunna lättare påräknas i Göteborg än i Stockholm.
I korthet sagt — slutresultatet av den omsorgsfullt genomförda och
i sammanfattningen innehållsrika utredningen pekade i rätt riktning.
Utsikterna för ett svenskt tekniskt museum föreföll vara goda.
Visserligen existerade vad man kallade ”konkurrerande museer”, det vill
säga museer och museisamlingar främst inom kommunikationstekniken
— järnvägar, post, telefon och telegraf — men ett framtida samarbete
med dessa förutsattes.
Några åtgärder för att föra museifrågan vidare tycks inte ha
vidtagits efter Teknologföreningens ståtliga jubileumsfirande. Föreningen
arbetade då bland annat med förberedelser för civilingenjörernas och
arkitekternas avdelning på Baltiska Utställningen i Malmö 1914.
Museiidén hade emellertid slagit rot utanför Stockholm. Sålunda
planerade Norrköpings Polytekniska Förening ett museum för de
industrigrenar som särskilt karakteriserade Östergötland, ett projekt
som dock inte fullföljdes. Den för hantverkets pånyttfödelse ivrigt
arbetande Konsul C. J. F. Ljunggren skapade ett förnämligt
yrkesmuseum vid Tekniska Skolan i Kristianstad. Civilingenjören Bertil
Traneus, som då bodde i den staden, uppmärksammade detta och
pläderade i Teknisk Tidskrift i oktober 1913 för att
Teknologföreningen skulle taga upp frågan om ett allmänt tekniskt museum.
På redaktionens anmodan svarade Richard Smedberg helt kort, att
material från Baltiska Utställningen möjligen skulle kunna bli en
början till ett museum. Han tilläde dock pessimistiskt, att om så skulle
kunna ske ”måste 100 000 kronor anskaffas, men donationer inom
den tekniska världen äro tyvärr så sällsynta, att förhoppningarna äro
små”. Mellan raderna kan utläsas, att Richard Smedberg var besviken
över att museifrågan kommit att förpuppas.
I Norge hade man haft större framgång. Redan åren omkring 1900
hade planer på ett museum tagits upp, förts vidare av de båda norska
ingenjörsföreningarna och insamling av föremål hade börjat, om ock
i blygsam skala. Under Norges jubileumsår och i viss mån i anslutning
till den då arrangerade stora utställningen stiftades den 13 juli 1914
Föreningen Norsk Teknisk Museum vid ett konstituerande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
