Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avhandlingar - Torsten Althin: Ett tekniskt museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett direkt positivt förslag lades då fram med en formulering, som
gör det troligt att det författats av Carl Sahlin. Förslaget, som har
direkt anknytning till Wolmar Fellenius’ yttrande 1910, blev så
avgörande för framtiden att det bör citeras. ”Långt mera ägnad att
omhändertaga och lyckligen genomföra den uppkomna planen synes
den nybildade Ingeniörsvetenskapsakademien vara. Både på grund av
sitt allmänna ändamål och sin organisation torde akademien kunna
lösa uppgiften på ett mera tillfredsställande sätt än någon annan
institution, som kan i detta sammanhang ifrågakomma. Akademiens
redan från början förvärvade goda ställning gentemot industrien och
ingenjörskåren gör också enligt vår mening att akademien, om den
upptager museifrågan till lösning, kan såsom knappast någon annan
påräkna tillmötesgående och hjälp från alla de kretsar, dit akademien
måste vända sig för museiplanens realiserande.”
Här må inskjutas, att akademien grundats mindre än en månad
före det att museikommitténs yttrande avgavs. Carl Sahlin blev
ledamot av akademien först 1921.
Teknologföreningens styrelse tog fasta på kommitténs yttrande.
I en skrivelse av den 12 januari 1920 riktade styrelsen en vädjan till
Ingeniörsvetenskapsakademien att ”skyndsammast vidtaga
förberedande åtgärder, som för ändamålet kunna finnas ändamålsenliga”.
Därmed hade museifrågan kommit in i ett helt nytt läge.
Akademiens främste tillskyndare och direktör under tjugo år,
Kommerserådet Axel F. Enström, ville alltid först själv penetrera förslag för att
förr eller senare ordna samarbete mellan akademien och andra samfund
och institutioner, som kunde hjälpa till att föra vidare de projekt som
var lämpliga att tagas upp av akademien. Därigenom kom akademien
att under årens lopp stå fadder till många projekt, men delade oftast
fadderskapet med andra.
De åtgärder som akademien så småningom kom att vidtaga för ett
tekniskt museum i Stockholm påverkades i många avseenden av
aktivt handlande i Göteborg. Därför skall detta först skildras.
Sedan Jubileumsutställningen i Göteborg öppnats med stora
festligheter den 8 maj 1923, fann utställningsbesökarna, att vårt folks arbete
och liv genom sekler skildrats i en helt ny utställningsform och med
ett polyhistoriskt innehåll som aldrig tillförne. En vandring genom
paviljonger och byggnadskomplex på denna den mest genomarbetade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
