Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avhandlingar - Torsten Althin: Ett tekniskt museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Axel F. Enström, Carl Sahlin med flera, dock utan att något yppades
om akademiens planer. Professorn i läran om förbränningsmotorer
vid Tekniska Högskolan, Edvard Hubendick, publicerade i Teknisk
Tidskrift en utförlig och väl illustrerad artikel om den
industrihistoriska avdelningens innehåll och allmänna uppläggning. Hans
slutkommentar löd: ”Den av många intresserade sedan åratal närda
tanken att kunna få till stånd ett tekniskt museum, har av
Göteborgsutställningen förverkligats såsom genom ett trollslag.”
Över huvud taget fick avdelningen en anmärkningsvärt stor
publicitet i fackpress, dagstidningar och veckotidskrifter av alla slag.
Deutsches Museums skapare, Oskar von Miller, åtföljd av Bayerns
inrikesminister Schweyer, uttalade vid sitt utställningsbesök, att ett
svenskt tekniskt museum måste snarast komma till stånd, men tillade
”kopiera aldrig Deutsches Museum”, ett råd som togs ad notam. Hans
skriftliga, entusiastiska sammanfattning om sina intryck av de
hantverkshistoriska och industrihistoriska avdelningarna publicerades
senare i översättning i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning.
Det myckna som sades och skrevs om den industrihistoriska
avdelningen var i många fall inriktat på frågan om vad som skulle hända
med de stora samlingarna och även med den korttidsanställda
personalen, när Jubileumsutställningen för alltid slagit igen portarna.
Några bestämda planer för detta hade aldrig utformats.
Förespråkare fanns för en permanentning av avdelningarna för
hantverk och industri i Göteborg, antingen som fristående museer
eller som delar av Göteborgs Historiska Museum. Göteborgaren,
vetenskapsmannen och industrimannen Fil. Dr Gustaf Ekman, som
var ordförande i utställningskommittén för industrihistoria och tillika
preses i Ingeniörsvetenskapsakademien, var inte främmande för dessa
förslag. Intresse fanns inom Tekniska Samfundet och i vida kretsar i
Göteborg.
När den regniga sommaren 1923 led mot sitt slut och därmed även
utställningen, konstaterades att Jubileumsutställningen skulle komma
att gå med en avsevärd förlust, hur stor kunde dock inte då
uppskattas. Utsikterna att genomföra nya kostbara museiprojekt
minskades och framtiden tedde sig dyster för en del av dem som arbetat med
de historiska samlingarna.
Under september månad blossade upp en starkt lokalpatriotiskt
färgad strid i dagstidningarna i Göteborg och Stockholm. I
tidningsspalterna, ofta på ledarplats, gällde det såväl samlingarnas framtida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
