Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avhandlingar - Hans Hylander: Dædalus 1931—1973
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tegnér och magnetismen” (1939) får väl räknas till denna grupp.
Ibland har avhandlingen påtagligen haft till syfte att högtidlighålla
ett jubileum. Det var exempelvis förhållandet med Stig Ekelöfs
uppsats ”Hans Christian Örsted och elektromagnetismens födelse — ett
150-årsminne” (1970), kanske också med Per Collinders uppsats i
Dædalus 1953 om ”Foucaults pendelförsök”, fastän man den gången
kanske kom litet för sent. Det mest berömda av Foucaults försök, det
i Pantheon i Paris, ägde nämligen rum 1851. Några avhandlingar
formar sig till översikter över längre tidsperioder, såsom Torsten Althins
”Materiens byggstenar” (1960), som redogör för svenskarnas roll vid
upptäckten av grundämnen. Liknande uppläggning har Harald
Håkanssons ”Elektrotekniska data intill sekelskiftet 1900” (1938), som
är en lista över undersökningar, upptäckter och uppfinningar på detta
område. Då har man emellertid lämnat den rena naturvetenskapen
och kommit in på de tillämpade vetenskapernas område. Med
nomenklaturfrågor rör man sig i Cecilia Ringius ”Elektroteknisk
terminologi” (1959), som är ett försök att datera elektrotekniska termer, och i
Torsten Althins ”Namn, Konstord och Talesätt” (1969), som
innehåller teknikhistoriska kommentarer till några tekniska termer.
I de nu nämnda avhandlingarna rör det sig huvudsakligen om
förgången tid, men i Sten G. Lindbergs ”Kepler — Newton — Lunik”
(1959) knyter man an det förgångna till nuet och framtiden, sedan
människan för första gången visat sig kunna övervinna jordens
dragningskraft. Även i Tord Halls ”Den kosmiska tekniken” (1960) riktas
blicken mot det kommande. Båda dessa uppsatser publicerades först
som understreckare i Svenska Dagbladet och återgavs i Dædalus med
vederbörligt tillstånd. I båda fallen gällde det dagsaktuella ämnen.
Någon direkt anknytning till Tekniska Museets föremålssamlingar
och arkiv hade de nu nämnda avhandlingarna egentligen inte. Det
hade däremot i hög grad Torsten Wilners fyra uppsatser: ”Tekniska
Museets Atomarium” (1953), ”Partiklars rörelse i elektriska fält”
(1954), ”Klangfigurer och atomfysik” (1957) och ”Atomarium. Dit
atomvetenskapen hunnit” (1960). De knöt an till det Atomarium som
invigdes i Tekniska Museet 1953. Wilner hade själv konstruerat
demonstrationsapparaterna i detta, och det var också han som hittat på
namnet Atomarium. Där lade han sedan under många år ned ett
intresserat arbete som föreläsare och demonstratör.
De avhandlingar som till huvudobjekt har i museets
föremålssamlingar förvarat material uppgår till ett trettiotal. Många har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
