Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avhandlingar - Hans Hylander: Dædalus 1931—1973
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jöns Jacob Berzelius, Gustaf Dalén, Nils Ericson, John Ericsson,
C. E. Johansson bör man väl med vanlig allmänbildning känna till,
men om de flesta kan man väl med Karlfeldt säga: Ej finns deras
namn på hävdens blad. Att avgöra vad som skall räknas som insatser
av betydelse för den tekniska utvecklingen faller sig väl inte alltid
så lätt, och i ett eller annat fall har den avporträtterades insatser
kanske inte varit så stora, om man mäter med vår tids mått. Men
även i sådana fall har artiklarna ofta kunnat lämna uppgifter om
tidsförhållanden och arbetsmiljöer av intresse. Inte sällan skulle en
levnadsteckning varit oskriven, om inte Tekniska Museet ägt
föremål eller arkivmaterial som kunnat utnyttjas som källor.
I jämförelse med de personhistoriska bidragen är de företagshistoriska
påfallande få, knappt ett tjugotal. Anledningen härtill är inte
svår att finna. När ett företag är framgångsrikt och får leva länge
nog för att kunna fira ett jubileum, finns det i regel så mycket att
berätta, att det kan fylla en bok. En ”minnesskrift” ser då ofta
dagen. Av de minnesskrifter om tekniska företag som publicerats
efter Tekniska Museets tillkomst, är det väl inte många som inte haft
föremål eller arkivmaterial i museet som källor. Ofta har museets
tjänstemän stått minnesskrifternas författare till tjänst med råd och
upplysningar. Men inte nog med det. Inte sällan har det uppdragits
åt personer med anknytning till museet att författa minnesskriften.
Ur Torsten Althins flitiga penna har en lång rad industrimonografier
flutit, alltför många att här räknas upp, och Karin Forsberg, för att
nämna ännu ett namn, står för de skickligt genomförda
minnesskrifterna om Hults Bruk och Gusum. De företag som fått sin historia
berättad i Dædalus hör oftast till dem, vilkas saga nått sitt slut, ibland
för mycket länge sedan.
Många läsare av Dædalus har sannolikt lagt märke till att två
ämnesområden, bergshanteringen och sjöfarten, är sparsamt
representerade i Dædalus. Den bergshistoriska forskningen har emellertid
alltsedan 1816 haft ett förnämligt språkrör i Jernkontorets Annaler
och fick 1866 ännu ett, då Blad för Bergshandteringens Vänner
började utkomma. Nästan jämnårig med Dædalus är Sancte Örjens
Gilles skriftserie Med Hammare och Fackla, vars första volym kom
ut 1928. Att tävla med dem har inte ansetts vara Dædalus uppgift.
Dædalus har dock kunnat lämna plats för bergshistoriska bidrag, när
anledning förelegat. Ett sådant bidrag av stort allmänt intresse var
avhandlingen ”Det svenska järnets världsrykte”, som påbörjades av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
