Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avhandlingar - Hans Hylander: Dædalus 1931—1973
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
temperaturbegreppet (1932), Perpetuum mobile (1933), James Watt (1936) och
som författaren hoppades en gång kunna framlägga som resultat av
gasgeneratorn (1941). Arvid Odencrants lämnade i Dædalus 1947,
1948, 1949 och 1951 utdrag ur dagböcker och resejournaler, som
hans farfars far hade fört under resor i Sverige och utlandet i början
av 1800-talet, och som innehåller åtskilligt av industrihistoriskt
intresse. Gunnar Westerlund skrev om talmaskinen (1942),
grammofonen (1943) och fonografen (1945), Helmer Bäckström om
daguerreotypien (1943) och Talbots fotografier på papper (1944). Waloddi
Weibull författade en levnadsteckning över uppfinnaren Alexander
Lagerman (1934) och en betraktelse över ämnet matematiken,
maskinen och människan (1952). Stig Ekelöf har utöver sin uppsats om
Örsted också skrivit översikten ”Hur radion kom till” (1972). Vid
högtidlighållandet 1951 av 200-årsminnet av Christopher Polhems
död hölls inledningsanförandet av professor Eli F. Heckscher. Det
trycktes i Dædalus 1952 under titeln ”Christopher Polhem och hans
tid”. På 200-årsdagen av James Watts födelse hölls i Tekniska Museet
den 19 januari 1936 en högtidssammankomst, varvid professor E.
Hubendick talade över ämnet ”James Watts liv och verk” och
professor Tore Lindmark om Ӏngteknikens utveckling efter James
Watt”. Båda talen trycktes i Dædalus 1936.
De hittills omnämnda författarna kan med några undantag antas
ha skrivit sina bidrag till Dædalus mer eller mindre ”på dragande
kall och ämbetets vägnar”, vilket väl författarna i de återstående
grupperna, tekniker och lekmän, mera sällan torde ha gjort. Det
ganska anmärkningsvärda förhållandet föreligger alltså, att inemot
hälften av Dædalus text skrivits av författare vid sidan av deras
yrkesmässiga sysselsättning och är att betrakta som resultat av en
forskning som de bedrivit på eget initiativ, med egna medel och med
uppoffring av egen bekvämlighet. En närmare redogörelse för denna
enskilt bedrivna forskning och dess resultat vore ur många synpunkter
önskvärd, men i avvaktan på en sådan må här blott ett par exempel
anföras. I Dædalus 1948 återfinnes en avhandling med titeln ”Sobreros
nitroglycerin och Nobels sprängolja”, författad av civilingenjören
och filosofie hedersdoktorn Sigurd Nauckhoff, tidigare verkställande
direktör i Nitroglycerinbolaget. Avhandlingen är en av de
omfångsrikaste och mest väldokumenterade som publicerats i Dædalus, och
den trycktes som en erinran om att det 1947 hade förflutit 100 år
efter Ascanio Sobreros upptäckt av nitroglycerinet. Artikeln var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
