Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avhandlingar - Hans Hylander: Dædalus 1931—1973
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanfattande skildring av hans liv och verk har inte gjorts tidigare.
Om två män, vilkas levnadshistoria och tekniska insatser inte heller
behandlats tidigare, berättade Inga Lindskog i uppsatserna ”Arvid
Faxe och hans stenpapper” (1952) och ”Lars Fresks klädesfabrik vid
Elfvik på Lidingö” (1958). Arvid Faxe var en framstående
amiralitetsmedicus i Karlskrona, som uppfann och anlade en fabrik för
”stenpapper” i Lyckeby. Stenpapperet gjordes av papperslump och
en ”ifrån stenriket hämtad tillsats” och skulle kunna användas både
till förhydning av fartyg och beklädnad av byggnader. Prov på
stenpapperet finns i Tekniska Museet. Lars Fresks klädesfabrik
uppfördes 1798 och var den första textilfabrik i Sverige som drevs med
ångmaskin. Den brann ned 1823. Lars Fresk var då gammal och hade
inte kraft att bygga upp den igen.
Den 1 maj 1941 igångsatte Tekniska Museet på initiativ av
överingenjör Thure Öberg i Junex och med ekonomiskt stöd av konsul
John Hjelme-Lundberg en utforskning av den svenska
beklädnadsindustrins historia. Det gällde en ung industri: handeln med
färdigsydda kläder blev i lag tillåten först 1834, och verkliga
konfektionsfabriker med specialmaskiner uppstod först mot århundradets slut.
När undersökningen började levde ännu personer som varit med från
början, och det ansågs angeläget att ta tillvara deras minnen och
erfarenheter, innan det blev för sent. För insamlingsarbetet och
bearbetning av det inkomna materialet anställdes dåvarande fil.
kand. Gertrud Grenander-Nyberg, numera fil. doktor på en
avhandling om lanthemmens vävstolar. I Dædalus 1942 redogjorde hon för
undersökningens syfte och uppläggning, och i Dædalus 1946 kunde
hon redovisa resultatet i en avhandling betitlad ”Sömnadsindustrien.
En översikt av dess uppkomst och utveckling i Sverige”. Till
omfånget var det den största som dittills publicerats i Dædalus.
Om man med ”konfektion” menar fabriksmässig tillverkning av
kläder, har de klädesplagg som Gunilla Nathorst beskrev i Dædalus
1961 kommit så långt bort som gärna är möjligt från detta begrepp.
Uppsatsen har titeln ”Aviatördräkt från år 1910” och beskriver den
dräkt som ”flygbaronen” Carl Cederström lät sy åt sig i Köpenhamn,
när han 1910 låg där och väntade på vackert väder för att flyga
över Sundet. Det var på den tiden, då ”aviatören” satt helt öppet,
utsatt för väder och vind och verkligen behövde kläda sig därefter.
Efter ett mellanspel på Panoptikon hamnade dräkten på Tekniska
Museet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
