Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknikhistoriska notiser - Sven Jansson: Polhemsmonument med förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknikhistoriska notiser
Författaren till denna uppsats tillhörde 1918—1964 Dagens Nyheters redaktion
och förestod därefter i sex år Sveriges Pressarkiv.
I Maria Magdalena kyrkas kor hänger mitt emot varandra två till form, mått och SVEN JANSSON
material exakt lika minnestavlor. Den ena är ett äkta verk av sin tid efter ritning Polhemsmonument
av Jean Eric Rehn och uppsatt till erinran om numismatikern och kanslirådet med förhistoria
Carl Reinhold Berch, död 1777. Den andra tavlan bär Christopher Polhems namn
med årtalen 1661—1751 och är signerad Svenska Teknologföreningen 1911.
Etthundrasextio år efter sin tid, kan man nu tycka, men på sitt sätt också den ett
äkta verk av sin tid. För bara sextio år sedan ansågs det vackert och hedersamt att
Teknologföreningen ville fira Polhems 250 :e födelsedag genom att fullfölja en
monumentplan från 1879, vilken innebar trogen kopiering av ett redan då
hundraårigt konstverk. De invecklade turerna får sin förklaring i det följande.
Pendangidén är i alla händelser ett skolexempel på hur snabbt smak och tänkesätt
förändras. Tavlans tillkomsthistoria, som varken i sitt äldre eller sitt senare skede
saknar poänger, ger också anknytning till ett par teknik- och lärdomshistoriska
problem: cementens genombrott i Sverige och en bortskymd förelöpare till
Ingeniörsvetenskapsakademien, nämligen Ingeniörsföreningen i Stockholm från
förra seklets senare hälft.
Återuppstånden minnesvård
Måtten på den enligt förebilden strängt gustavianska vården är höjd 200 och
bredd 170 centimeter. Om den haft någon föregångare i kyrkan är ovisst. År 1759,
åtta år efter Polhems gravsättning under korgolvet, härjades kyrkan av en för-
ödande brand. Ett eventuellt samtida minnesmärke har tillsammans med övrig
inredning utplånats av elden.
Inför Polhemsminnets firande 1911, som redan 1908 föreslogs i Teknisk Tid-
skrift av professorn i mekanisk teknologi vid Tekniska högskolan Gustaf Seller-
gren och senare anslöts till Teknologföreningens eget 50-årsjubileum, nämnde
Teknisk Tidskrifts t f huvudredaktör Nils Cronstedt i numret för den 1 juli 1911
att föreningens då tillämnade minnesmärke i Maria kyrka gick tillbaka på en
skrinlagd plan av ”1879 års Polhemskommitté” (ej närmare presenterad) och
(indirekt utsagt i texten) egentligen endast gällde en slutgiltig uppsättning i kyrkan
av färdigt marmormaterial m. m., som legat i förvar under trettio år.
I en fotnot till artikeln gav redaktören ett löfte: ”Tidskriften hoppas vid
tillfälle få återkomma till Polhemstavlans öden, som är rätt så intressanta.”
Men tillfället tycks inte ha erbjudit sig. Kanske på grund av utrymmesbrist
i spalterna så länge saken ännu var aktuell och brist på intresse så fort jubileet
var överståndet. Tänkbart är också att en hos jubileumsledningens talesmän
märkbar fallenhet för frisering och kringgående fraser kan ha förmått Cronstedt
att avstå från en klarläggande utredning av ämnet. Tanken bakom en sådan
eventualitet kunde ha varit: hellre låta Teknologföreningen ta på sig så mycket
som möjligt av dagens ära än att mitt i jubileumsglansen gräva upp företrädares
grusade planer. 111
8* Daedalus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
