Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknikhistoriska notiser - Sven Jansson: Polhemsmonument med förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknikhistoriska notiser
Frithiof Kjellbergs Polhemsmedaljong i cement pa Arsenalsgatsjasaden av Jernkontorets
f. d. byggnad vid Kungsträdgården. Denna medaljong jämte tretton andra av märkesmän
inom bergshanteringen satt pä plats när huset stod färdigt 1875. Polhemskommittén av
1879 beställde, enligt uppgift, för sin tillämnade minnestavla i Maria kyrka en avgjutning
i brons av Kjellbergs vänstervända reliefbild. Denna bronsmedaljong fanns inte till hands
när Teknologföreningen 1911 fullföljde 1879 ars monumentplan. Reproduktion med
tillstånd ur Jernkontorets album ”Porträttmedaljonger å Jernkontoret af Professor Frithiof
Kjellberg åren 1873—1877”.
ting annat än att skaffa fram en avgjutning i metall — Berchs reliefmedaljong på
motsatta korsidan var av förgyllt bly. Om gjutningen nånsin gjordes är ovisst.
Fasadmedaljongerna är gjutna i cement, liksom den 57,5 meter långa frisen
under taklisten med bilder ur järnframställningens historia — främsta inslaget i
Kjellbergs dekoration. Thure Nyman uppger i Allhems konstnärslexikon att fram
till 1878 endast fem av Kjellbergs cirka 140 arbeten blivit utförda i marmor, de
övriga huvudsakligen i ovaraktigt material. Felet var givetvis inte i första rummet
Kjellbergs, ursäktar Nyman. Nej, det var den grasserande cementfeberns. Sixten
Rönnow anger gjutning av skulpturverk och annan byggnadsdekorering som en
mycket framskjuten del i äldre tids produktion (minnesskriften AB Skånska
Cementgjuteriet 1887—1947). Kulmen i epidemin nåddes med Helgo Zettervalls
restaurering eller rättare ombyggnad av Uppsala domkyrka på 1880-talet. Där
användes cement i stor omfattning, och inte minst för nya skulpturala tillsatser.
På Tekniska museet visas en högvuxen cementängel, som stått uppåt väggarna på
domkyrkan. Under den senaste renoveringen rensades den bort tillsammans med
besläktade prydnader, hittades vid ett senare tillfälle nere på marken ganska illa
faren efter fallet, fördes till museet i Stockholm, lappades ihop och utgör nu ett
exempel på sin födelsetids förening av teknik och konst.
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
