Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknikhistoriska notiser - Sven Jansson: Polhemsmonument med förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknikhistoriska notiser
kommittén mera tid och krafter kanske kan anses mindre angeläget. Däremot
kunde, som redan antytts, den i Polhemssammanhanget skymtande Ingeniörs-
föreningen vara värd ett närmare studium. Cementkommittén av 1879 är bara
ett enstaka exempel på föreningens initiativ. I Teknologföreningens arkiv finns
från Ingeniörsföreningen bevarat endast en kassabok med redovisning för 1890
års namngivna valda ledamöters årsavgifter och så en svit volymer av Förhand-
lingar, föreningens strängt vetenskapliga tidskrift. Inga protokoll, frånsett utdrag
i samband med nedläggningen, ingen korrespondens etc. Närmast ”misstänkta” för
egen arkivering är naturligtvis ordföranden Rudolf Cronstedt och sekreteraren
professor Carl A. Ångström.
I högtidstalet vid Teknologföreningens 50-årsjubileum 1911 yttrade ordföran-
den direktör Robert Dahlander: ”Ej långt efter fackavdelningarnas bildande
vann föreningen den framgången att två andra tekniska sammanslutningar i
Stockholm, Byggnadssamfundet och Ingeniörsföreningen, beslöt sig för att upp-
lösas och ingå i Svenska Teknologföreningcn.”
Robert Dahlanders far, professorn i elektroteknik vid Tekniska högskolan
Gustaf Dahlander (1834—1903), hade på 1870-talet i sedvanlig akademisk ord-
ning valts till ledamot av Ingeniörsföreningen. Om han levat och hört om ”fram-
gången”, hade han törhända kommit att tänka på förlust.
Den framgång som Teknologföreningens ordförande pekade på innebar att
Ingeniörsföreningens strikt vetenskapliga program underordnades Teknologför-
eningens program, där praktiska yrkes- och kårintressen varit dominerande och
på fullt legitima grunder skulle så förbli. I realiteten medförde 1891 års samman-
slagning av de båda föreningarna att den vetenskapliga sektorns utveckling
fördröjdes i nära trettio år, eller till 1919, då Ingeniörsvetenskapsakademien
grundades på initiativ av elektroteknikern och kommerserådet Axel Enström
(1875—1948), till 1941 akademiens verkställande direktör med professors titel,
dess preses från 1938.
Källor och litteratur
Riddarhuset, Genealogiska avdelningen
(Polhem).
Riksarkivet, Svenska Teknologför-
eningens arkiv, inkl. rest av Ingeniörs-
föreningens arkiv, protokoll m. m. 1876
—91, 1910—11.
Stockholms stadsarkiv, resp. Maria
Magdalena församlings arkiv, Död- o.
Dagens Nyheter 1878—82.
Industritidningen Norden 1879—82,
1911.
Ingeniörs-föreningens förhandlingar
1865—91.
begravn.-bok /–– / 1751 /–– /, Bygg-
nadskomrs handl. 1878, protokoll, rä-
kenskaper 1878—83, 1910—11.
Sveriges Pressarkiv, Dagens Nyheters
arkiv, Kassabok 1879 (A. Seberg).
Tekniska Museets arkiv o. bibliotek,
Carl Sahlins saml., (tidskrifter, ref.-litt.,
bildsamling).
Post- och Inrikes Tidningar 1878—82.
Teknisk Tidskrift 1879—82, 1890—91,
1910—12.
Otryckta källor
Tidningar och
tidskrifter
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
