Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Recension: A Continuing Marvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Recensioner
attack och Lohr blev tvungen att skyndsammare än han räknat med ta itu med
att reda ut museets affärer.
Lohr satte in ett mycket kraftfullt arbete på att rädda och reorganisera museet.
Man hade inte några resurser att bygga ut sina basutställningar — så som man
ursprungligen planerat — och Lohr gjorde då en dygd av nödvändigheten att
fortsätta den väg museet slagit in på då man övertog företagens exponat efter
A Centry of Progress — men nu på museets villkor. Lohr blev mycket fram-
gångsrik med denna giv — företag och branschföreningar formligen ställde sig
i kö för att få vara med! På två år vändes förlusterna till överskott och besöks-
frekvensen sköt i höjden. År 1942 passerades en miljon, och antalet besökare har
med smärre fluktuationer sedan dess stadigt ökat (1973 3,5 miljoner).
Så tillkom de i verklig mening levande utställningsavdelningar som har givit
detta museum en unik särprägel. Inom den väldiga byggnadens utställningsyta
om 40.000 m2 ryms — för att nämna några — en hel farm (International Har-
vester), med allehanda utrustning, inkl. en ”kycklingmoder” där kycklingar kläcks
kontinuerligt. ”Motorama” (General Motors) som visar bilens och bilismens ut-
veckling, med ”Yesterdays’ Main Street5 en sekelskiftesgata med bodar och skylt-
fönster, samt en parad av veteranbilar. ”Hall of Coomunications” (Bell Tele-
phone) ett fascinerande ”telemuseum” med allt inom satellitkommunikation och
dataöverföring. ”This is photography” (Eastman Kodak) med foto- och kino-
tekniken i alla dess former lättfattligt presenterad — och en fotoateljé från
sekelskiftet där besökaren kan bli fotograferad och få ett ”kabinettsfoto” som
souvenir. ”Mathematics” (IBM) som förklarar den moderna matematiken på ett
pedagogiskt föredömligt sätt.
Och åtskilliga andra.
Hur dessa utställningar tillkommit skildras livfullt i boken, ofta med drama-
tiska poänger. Likaså hur museet successivt kunde engagera sig i egna utställningar
och arrangemang, när ekonomin hade stabiliserats. Exempelvis hur den tyska
ubåten U 505, som togs av amerikanerna under andra världskriget, räddades från
skrotning och sattes upp vid museet. Sista biten drogs 920-tonnaren på vagn-
björnar och korsade på ett ställe motorvägen till centrum — i Chicago talar man
fortfarande om varningsskylten ”Submarine Crossing. Drive carefully”.
Lenox Lohr gick ur tiden 1968, 76 år gammal, in i det sista intensivt verksam
vid museet. Lohr fick motta en imponerande rad av utmärkelser, men den han
själv satte högst värde på var den förnämliga Oskar von Miller medaljen som
förlänades honom 1961.
Museum of Science and Industry har under de fyrtio åren som de haft portarna
öppna för allmänheten blivit Chicagos största turistattraktion — med sådana
epitet som ”The Liveliest Show in Town” och ”The Educational Playhouse”.
I jubileumsboken ges för första gången en sammanhängande redogörelse för
museets tillkomst och utveckling, vilket även ger en bakgrund till den i musei-
världen unika policyn att ta betalt av näringslivet för sina tjänster. Veterligen
är detta museum det enda i sitt slag som drivs helt affärsmässigt utan några som
helst tillskott av allmänna medel.
144 Sigvard Strandh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
