- Project Runeberg -  Den blå Dagboken : ett motstycke till Kreutzersonaten /
37

(1894) [MARC] [MARC] Author: Lev Lvovich Tolstoy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37
öfver allt. Han tillbad henne blindt, och icke
nog med att han icke kunde se hennes fel, han
vågade icke ens tänka sig möjligheten af att det
hos henne kunde finnas några dylika.
Jag påminner mig tydligen så det förvånade
mig.
Jag hade aldrig trott, att kärleken skulle
kunnat antaga en dylik vidd. Han iakttog hvart
och ett af hennes steg och hvarje småsak, som
rörde henne, bekymrade honom.
»Tag dig en promenad, min älskling, vädret
är så vackert, annars sofver du åter illa», upp-
repade han hvarje morgon efter teet.
»Låt för all del bli att äta surkål, min skatt,
jag är rädd... i går klagade du ju», sade han
till henne vid middagsbordet.
»Du ser så blek ut i dag, mitt barn, gör mig
den tjänsten att gå till sängs, du är trött», sade
han till henne på kvällen.
Och Ludmila rynkade pannan vid hvart och
ett af dessa hans ord, ehuru hon teg. Jag märkte
det, men Alexander Dmitrijewitsch tänkte icke
alls på, att hans kärlek till henne ofta skulle
kunna falla henne besvärlig. Hvar gång hon
spelade piano och sjöng, råkade han i en obe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:59:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagboken/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free